Det är tuffa tider...

Plötsligt vrålar det från radion, Viktigt meddelande från Radio Malmöhus, klockan är 05.32 och RDS radion går i gång. Jag lyfter säkert några centimeter från sängen, hunden börjar skälla och hustrun tittar förvånat fram under täcket och undrar vad som står på. Ljudvolymen är så hög att man förmodligen hör meddelandet även om man skulle stå utanför huset. Vintern har slagit till, vattnet har på sin väg ner till marken frusit till is och bildat snö. Tittar ut genom fönstret och visst snöar det men inte horisontalt utan vertikalt. Mannen i radion meddelar att del blåser 15m per sekund. Allmänheten varnas för att överhuvudtaget gå ut och än mindre sätta sig i en bil. Det är kaos i Skåne bussar och tåg är inställda, norrlänningen som bor granne med oss fattar ingenting men så har de också skog i norrland som hindrar snöns framfart.

Nu börjar det roliga att först försöka komma ut ur huset. tyvärr ligger vår dörr i fel väderstreck så det går inte att inte öppna dörren för att det har blivit en isvall framför på c:a 1 meter. Fönstret blir räddningen och väl ute framför huset, blir det till att skotta undan allt vitt avfall från himlen som ligger i vägen i form av förstört vatten. Jag vet i och för sig inte om det förstörda vattnet är så dyrbart sett ur marknadssynpunkt, det är väl för få köpare som skulle anmäla sig om jag skulle försöka sälja det förstörda vattnet på Blocket.

 

Nästa uppdrag blir att leta fram bilen bland alla snöhögar, efter ett par misslyckade försök att skotta fram rätt bil hittar jag vår bil. Eftersom jag är en gammal man och lider av någon form av light varianten på glömska, tycker ni säkert att jag borde veta var jag ställt bilen, men åldern kan man inte göra något åt. Just nu är jag så trött på vintern fast den bara har varat i några timmar. Jag är helt enkelt trött på snö, blåst och minusgrader att jag börjar befara att min snöskyffel snart går i strejk. Mitt i snöskottningen när jag pratat väl med min strejkande snöskyffel, ropar hustrun på mig. Din frisyr påminner om Einsteins. Just nu är jag kanske inte mottaglig för denna sortens skämt. Men vid första eftertanke, kanske jag inte ska vara ledsen för denna frisyr. För mitt enda sätt att få någon likhet med den mannen, är väl att ha samma frisyr.


 Lars Jönsson

Förstår vi egentligen vad vi menar?

Häst skjuts på torget, då undrar man på vilket torg denna häst skall skjutas, eller kan det vara så att det finns en hästskjuts på torget som man kan åka med. Det nya fenomenet särskrivningar börjar bredda ut sig i kungariket Sverige. 

Skall man söka jobb och skicka in ett cv så kanske denna text inte är någon hit. Jag har bra grund men ingen vidare utbildning. Man talar alltså om att man inte ha någon vidare bra utbildning och hur tror man då att man får jobbet. Det jag kommer att tänka på är vilken grund som är bra. 

Utanför en restaurang stod det så här på en handtextad skylt, Grillad kyckling lever med kul potatis. Kan väl inte vara så kul att äta en kyckling som lever och hur roliga är potatisen, någon som hört skrattande potatis någon gång. Det var kanske också tillåtet att röka i restaurangen för på en annan skylt som hängde i taket stod det Rök fritt

Hustrun och jag var på väg in i en affär då vi såg denna skylt vid ingången. Vänligen uppvisa medhavd väska för vår kassa personal. Jag viskade till hustrun vi går igen för personalen verkar inte vara så bra i denna affär. Då kom en djup suck från hustrun och djupa suckar från hustrun betyder att jag är en idiot.  

En brun hårig flicka stod vid en bar disk och små pratade,
med en manlig Sjuk sköterska. Om man är sjuk skall man stanna hemma och inte stå i en bar. Den manliga friska sköterskan hade nog inte rakat sig på flera dagar. Han borde gå till affären över gatan där man kunde köpa en Rak apparat. Undras om man kan raka sig med en sådan, kanske med lite Rak kräm, går det 

En ung civilingenjör skriver om sina arbetsuppgifter: "Jag arbetar en hel del med fel analys." Fel analys gjorde nog inte den affär som sålde, Lyx tvål, nu med skum garanti. Har någon hört att man får garanti när man köper tvål. 

Tur jag har en PC för nu kan man tydligen hitta denna annons på nätet, Mac super billigt. Jag vet i varje fall var man kan handla superbillig sprit. 


Inte lätt att förstå vad man skriver alla gånger även om det är på svenska, hur skall då de som kommer från länder utanför Sverige fatta vad vi menar, när vi inte själv fattar detta. Inte ens  en, full vuxen svensk, kan detta språk


 I morgon har jag min PC, stängd! Pga Sjuk Dom. Men själv är jag helt frisk och till lunch äter jag min favoriträtt, Stekt röd tunga. Go midda 

Lars Jönsson

Alla dessa prylar.

I vårt kök finns tre olika kaffe maskiner, du läste rätt tre olika kaffemaskiner. En som maler bönerna själva så vi kan göra alla dessa kaffesorter som Caffe Late, espresso, capucino osv. En maskin där vi stoppar i en ampull så kommer det ut kaffe i andra ändan av maskinen. Sedan har vi en vanlig apparat också en sån där med melitta filter, som gör ”vanligt” kaffe. För att sedan kunna dricka alla dessa olika sorters kaffe har vi ett helt skåp med olika sorters koppar som passar till de olika sorterna vi gör.


 

En mjölkmaskin så vi kan skumma mjölken på rätt temperatur är också ett måste. För detta är väldigt viktigt säger de som förstår sig på detta. De kommer förövrigt inte hem till oss, men man måste ha sån maskin ändå. Man kan inte ha vanlig mjölk utan det skall vara special mjölk för att få det rätta skummet. Funderar över med en kopp i handen hur de gjorde förr för kaffe har man druckit i alla tider, med eller utan mjölk.


 

För att vi skall kunna koka ägg så har vi en speciell maskin till detta. En så kallad ägg kokare. Detta är livsnödvändigt enligt hustrun. På med vatten i med ägget, ställ in tiden och efter ett antal minuter är ägget klart. Vad är det för fel på att hälla lite vatten i en kastrull ställa in tiden på ägguret, lägga i ägget och när uret ringer så är ägget klart. På detta viset har man gjort sedan urminnes tider och inte hade de problem med att få ägget klart eller? En maskin man måste ha enligt reklamen. Undras om någon frågat ägget.


 

Ris kokare, denna apparat kan man bara inte vara utan, den ser till så att riset blir klart i tid. När jag ställer frågan om varför vi inte kan laga ris som man gjorde innan ris kokarens tid, får jag bara en djup suck till svar. Nu förstår ni män att jag inte ligger så bra till.


 

Induktionshäll är ett måste i varje modernt kök enligt hustrun. Nu kokar vattnet nästan innan vi hinner sätta kastrullen på hällen. Jag undrar varför det måste det gå så fort, vi hinner knappt med själv numera. Med en häll blir det stressigt att laga maten och att laga mat skall vara en njutning inte ett snabblopp. Hur gjorde vi förr i köket?


 

För att inte tala om alla andra små apparater vi har som vi inte behöver, juicepress, ostrivare, automatisk vitlökspress, automatisk knivslip. Is krossare i kylskåpet kan man ju inte vara utan, tur någon uppfann en sådan för hur skall jag annars få is till min ron och cola.


 

När jag sitter med min whiskey framför TV-en så måste jag ha en djädra massa högtalare för att få den rätta biokänslan allt enligt barnen som för övrigt inte bor hemma. Varför man behöver denna känsla när man ser Rapport är en helt annan femma. För övrigt så kan jag meddela, att jag helst dricker min whiskey utan krossad is, så vad jag har för nytta av en is krossare vet jag inte.

 

Lasse Jönsson


I köksregionen

Undras om jag tillhör ett utrotningshotat släkte, det finns kanske inte många av min art kvar i Lödde. Kan undras när jag kommer att bli K-stämplad. Jag har bara vid några enstaka minnesvärda ögonblick varit i vårt kök. Hustrun har i princip portförbjudit mig där. De gånger jag vågat mig in på denna minerade mark är när jag skall hämta korkskruven, hjälpa till med disken eller äta. För mig är den nya induktionshällen ett livsfarligt mysterium med alla sina reglage och blinkande lampor. Min kompis Kurt-Lennart har en likadan häll som vår och han kan inte ens koka te vatten och varför skulle han kunna det, han dricker inte te. Härom veckan blev jag utskickad av hustrun i köket för att hämta glas till våra gäster, men jag hade ingen aning om var de fanns. När jag numera är hungrig får jag vänta tills hustrun kommer hem, annars får jag åka till Max, för mat måste jag ha.


 

Plötsligt hör jag ljud från köket och tavlan på vägen har rörliga bilder, numera måste man ha en TV i köket som sitter på väggen. Hustrun måste ha något att titta på när hon lagar mat, undras vad de tittade på när dessa platta TV apparater inte fans, maten på spisen kanske.

Hum, bra där, tar mycket höjd, hörs det från TV:en. Det är Stig Strand som kommenterar VM från Åre. Neeeeej där körde han ur, innerskida säger Stig. När 10 åkare kört ut på grund av innerskidan, säger hustrun, varför åker de inte utan innerskida.


 

Ja det kan man undra, två ytterskidor kanske vore något, säger jag till hustrun. Som säkert av misstag kommit in på en sportkanal för vid spisen passar det annars bra med programmet ”Du blir vad du äter”. Om detta skulle stämma borde jag vara ett geni, för så mycket fisk jag ätit genom åren.


 

Lasse Jönsson


Melodifestivalen

 Likt influensaepidemin som varje vinter drar in över landet Sverige, drabbas vi också årligen av det som kallas melodifestivalen. Förr vissa personer är festivalen nästan ett öde värre än influensan, för några har det blivit en livsstil. Ett är då säkert den lämnar ingen oberörd.

 Så sitter vi där igen denna lördagskväll framför tv-en, hustrun och jag. Sveper ner de sista dropparna av rödvinet och lyssnar på Lacky Luuk. Jag undrar om årets melodifestival förvandlats till någon slags stå-upp-festival. Nu fattar jag varför denna Luuk hade ett program som gick under det fyndiga namnet ”Sen kväll med Luuk”. Förmodligen för att vi inte skulle se programmet om vi inte var med i Lycky Luuk fanclub. Att genomlida en melodifestival är ungefär för mig lika lustigt som att ramla av cykeln. Melodifestivalen är ganska hemsk, torra dåliga skämt av Lacky Luuk, en massa löjligt utklädda människor som oftast sjunger andras låtar, löjliga danser nästan så att Lasse Brandeby framstår som en riktig Fred Astaire i ”Let´s Dance” 

Men just denna lördag inträffa återigen ett jordskred i Munkedal. Denna gången försvinner inte vägen utan tjejen med gitarren försvinner till Globen. Hur stor var sannolikheten att två jordskred skulle inträffa i Munkedal med några månaders mellanrum, förmodligen noll. Om det var av inverkan av det goda vinet vet jag inte, men jag gillade den sången, det var nästan så jag plockade upp min mobil innehållande en symfoniorkester, så jag hör när det ringer, för att ringa och rösta på lärarinnan. 

Plötsligt dyker sedan Noaks Ark upp, där sångaren är lika sminkad som en tjej, varmt måste det också ha varit för han har bar överkropp. Sångaren har det fyndiga namnet Ola Salo. Det spelar ingen roll från vilken ända man börja skriva hans namn det blir samma hela tiden. För väl fundera ut ett sådant namn nu när ålderdomen snart kommer smygande och minnet börjar svikta. 
 
Funderar på en sak hur många hade tittat på melodifestivalen om Sverige spelat en kvalmatch i fotboll på en annan kanal? ”Sen kväll med Luuk” gick på fredagskvällar så nu får de döpa om melodifestivalen till ”Fel kväll med Luuk” 

Lars Jönsson

Förstår vi vad kvinnor menar?

Vi åker om fem minuter låter hustrun meddela mig. Man kan nämligen göra fynd i en affär och då måste hustrun ta sig dit. Vi har redan en hel garderob med fynd hemma hos oss. Ett fynd är en pryl du inte behöver, till ett pris du inte kan motstå. Nu skall vi alltså iväg om fem minuter och handla något vi inte behöver. Men fem minuter betyder i vekligheten på kvinnans språk ungefär en halvtimme.


 

Tänk att 28 bokstäver som vårt alfabete innehåller kan producera så många meningslösa ord och meningar, speciellt om två kvinnor pratar med varandra. Pratar de i mobil med varandra kan de förmodligen hålla på tills batteriet tar slut i mobilen. Behöver jag följa med till det där fyndet som vi inte behöver, frågar jag efter en halvtimme. Svaret låter inte vänta på sig. Gör som du vill, säger hustrun. Nu gäller det att vakta vad man säger för enligt det kvinnliga språket, är detta en utmaning till mig. En utmaning som kommer att sluta med att hustrun blir väldigt arg över ”ingenting” och sista ordet kommer med all säkerhet att bli, stanna du hemma om du hellre vill det. Okej säger jag, då följer jag med. Men jag vill inte höra något gnäll i affärerna, säger hustrun och drar en djup suck.

 Den djupa sucken är inte ett ord, utan ett icke-verbalt meddelande som oftast blir missförstått av män. En "djup suck" betyder för det mesta att hon för ögonblicket tycker att han är en idiot, och frågar sig själv varför hon kastar bort sin dyrbara tid på att diskutera "ingenting" med honom. Var försiktig med att fråga
vad som är fel efter en "djup suck" eftersom hon bara kommer att svara "ingenting”
 

Här gäller det nu inte att fråga vad denna djupa suck betyder utan med raska steg ta sig till bilen och köra fort som fan till affären. Fyndet visar sig vara en kappa, där det står på en lapp som hänger på kappan. ”Du sparar 200 på att köpa denna kappa” Nu ställer jag hustrun en fråga, hur kan vi kan spara 200 på att köpa denna kappa. Priset som vi måste betala är 1.100. Nu kommer en djup suck från hustrun och den blick hon samtidigt ger mig, betyder förmodligen att jag just nu är betraktad som hopplös. Men jag fattar fortfarande inte hur jag kan spara 200 när jag måste betala 1.100. Någon måste ha möblerat om i min hjärna utan att berätta det för mig. Finns det kurser i kvinnligt språk, tänker jag. 

Om ni inte visste det så är världens största språk ”Mandarin” och pratas av cirka 885 miljoner människor, kallas även standardkinesiska. Alla dessa människor hade inte heller förståt vad min hustru säger och menar. 

För övrigt kan jag ibland tycka synd om Lars Danielsson och vad han får utstå i medierna, min hustru frågade mig vad har karln gjort. Ingenting, svarade jag. 

Lars Jönsson


För gammal för SMS?

Kurt-Lennart min kompis var och hälsade på för jag hade den stora lyckan att fylla år just i dag. När folk brukar fråga mig hur gammal jag är, ingen frågar någonsin hur ung jag är. Jag meddelar alltid den som frågar att jag har två åldrar, en som infaller samma datum årligen och det är den fysiska. Sedan har jag den mentala som alltid är 32. Den fysiska flyttar sig alltid framåt av någon underlig anledning.

 
Det spelar i din ficka, säger Kurt-Lennart, det låter som en symfoniorkester. Bara min mobil säger jag, den låter som en symfoniorkester när det ringer, säger jag. Idag kan de få plats med vad som helt i denna lilla plastbit som kallas mobil. Aha det var någon som skickat ett sms säger jag till Kurt-Lennart. Får jag se,  säger Kurt-Lennart. Brukar du få sms från Ukraina, säger Kurt-Lennart nu något förvånad. I Ukraina är det väl ingen som vet att jag fyller år idag. Förmodligen inte, men det liknar det Ukrainska alfabetet, säger Kurt-Lennart 


Vad står det säger jag, inte vet jag säger Kurt-Lennart kan inte Ukrainska. Där står vi två 55 plusare med en modern mobiltelefon år 2007 och där det inkommit ett sms på min mobil som ingen av oss fattar. Just då kommer grannens tonåriga påg förbi och vi frågar honom om han kan tyda detta sms:ett:


 H! 1 sms fr gbg E d f-dag ql? Här e allt bra o jag jobbar mkt som vanl Har iaf lov näst vcka Vi cs ju i Lödde på ons Ha d! POK /J 


Vilket århundrade är ni födda i, säger Palle, som grannens påg heter, vad där står vet ju varje glytt som kan läsa, typ från fem års åldern och uppåt. Fattar ni inte att det är ett sms språk det är skrivet på. Palle översätter så vad där står.


 

Hej! Ett sms från Göteborg. Är din födelsedag kul? Här är allt bra och jag jobbar mycket. Har i alla fall lov nästa vecka. Vi ses ju i Lödde på onsdag Ha det! Puss och Kram/Jenny.


 

Det är en gratulations hälsning från dottern min säger jag till Kurt-Lennart, men varför kan hon inte skriva så man förstår. Undras vad de säger i Svenska Akademin om detta språk säger Kurt-Lennart. De vet nog inte att språket finns för där är ju ingen under 70, undantaget någon enstaka person.


 

Fick sedan hjälp av Palle att skriva följande sms till dottern så hon skulle fatta vad jag skrev.


 Dt vr mkt ql 7k idg tkr iaf om d hare cs p&k/p 


Lasse Jönsson


   

Ps  Om någon undrar vad jag skrev så var det


 Det var mycket kul, sjuk i dag, tycker i alla fall om dig, ha det bra, vi ses puss och kram. pappa

Provning är en prövning

Det är inte alltid att det vita vinet är vitt eller det röda rött, det fick jag lära mig på en vinprovning. Det vita kan vara ljusgult, mörkgult och solkigt, det röda kan variera i alla röda färgers tecken. På bordet stod en spottkopp och om vi inte ville svälja vinet kunde vi spotta i den. Men herre gud människa, tänkte jag. Vem betalar dyra pengar för att prova vin och sen spottar ut det. Känner du att det vita, eller vilken färg det nu var, har toner av vanilj i sin doft utropade mannen som hade näsan i glaset och kallades provningsledare. Ingen har väl hört om Mozarts musik att han har vanilj i de toner stråkarna ljuder fram.


 

Känner du doften av en ”svettig häst” från det röda, sa provningsledaren. Det närmaste en svettig häst jag kommit är när jag går en runda med hunden och passerar en hage med hästar. Inte kunde jag väl tro att man kunde få ner denna doft i ett vinglas. Handen på hjärtat vem vill dricka ett vin som doftar som en häst. Tur jag har synen kvar så jag kan se att det vita är vitt och det röda är rött, fast är det i en Bag in Box måste man även kunna läsa.


 

Whiskey provningar finns också, men här finns ingen spottkopp, ingen normal whiskey drickare spottar ut denna dryck. Skall man prova rökig whiskey är det som att komma in i en sal där de håller på att tjära en båt. Om sedan Whiskeyn kommer från Speyside, Campbeltown eller Ilay spelar ingen roll. Smaken är bättre än lukten.


 

Någon berättade att det finns olivolje provningar, men vem kan skilja på om olivoljan kommer från Frankrike eller Italien. Vem kan skilja en Carboncella från en Bengt Frithiofsson Limone. Vilken vettig människa dricker olivolja, kan jag få ett glas Carboncella har något hört denna beställning?


 

Vet någon hur många ostsorter det finns i världen, tänkte jag. Det jag vet är att många är så svåra att uttala, att en kurs i att uttala ostsorter rätt borde också finnas. Framför mig låg tre sorters ost, Double Gloucester, Maytag och Cruyére. Kan i varje fall meddela att de smakade bättre än deras uttal låter. Men själv föredrar jag västerbottenost på en käcke macka med öl och snaps till.


 

Var en gång på chokladprovning av Valrhona, fick prova några av deras Les Grand Crus som har underliga namn som Guanaja, Carabie och Manjari. Här fick man en liten bit choklad som skulle glida mellan tungan och gommen, man skulle sedan försöka känna den aromatiska upplevelsen av något. Den enda smak jag kände var bitter, tog några minuter innan denna aromatiska upplevelse nådde min hjärna. Det var dyra pengar för lite choklad som jag inte tyckte var så goda. Tacka vet jag Marabou köpt på macken när man tankar, uppätet innan jag hinner få in femmans växel.


 

Nu väntar Cognacs provning, öl provning, tomatprovning, salladsprovning, snapsprovning det blir en diger provningsvecka. I morgon väntar ytterligare en prövning, nämligen bilprovningen.


 

Lasse Jönson


Kommer kraften från ovan?

Ibland förstår jag ingenting men det skall jag kanske inte göra. Det är alltid någon annan som tror att de förstår. Ta bara de där trädkramarna som stod där i skogen och kramade träd så att ingen kunde fälla dem. Men så plötsligt blåste Gudrun och Per in med orkanstyrka och vips så var träden fällda. Där hade då dessa ”miljöokupanter” ståt och kramat träden för att vi inte skulle fälla dem och göra” bränne” av träden, så vi kunde värma upp våra stugor.

 

Samma typer protesterade sedan mot att älvarna i norrland inte fick röras eller byggas ut. Vi kanske kunde få vattenkraft därifrån så människorna i landet kunde tända glödlampan. Kärnkraften ville de inte ha för den hade inga miljöfarliga utsläpp som kolkraften har. Undras om de lider av en sjukdom som heter ”klimatnoja”. Hur skall vi få ström i landet, inga träd skall fällas, inga älvar skall röras, inga kärnkraftverk får vi ha, då återstår bara vindkraft. Solkraft är väl inte lönt att prata om för när såg vi solen senast. Då undrar jag var skall miljönissarna bygga sina vindkraftverk. I skogen går det inte för träden står i vägen och får inte fällas, i städerna går det inte för där står husen i vägen, återstår de öppna landskapen och i havet. Hur kul är det att titta på miljontals vindkraftverk som står på alla våra åkrar och i havet. Båtarna får kanske köra slalom. Eld gjorde man upp genom att gnida två pinnar emot varandra men hur fixar de ström? 

”Så skall det låta” kan vi kanske inte se på Tv om vi inte har ström, men öppnar vi fönstren så hör vi hur det låter från vindkraftverken. Vilket föredrar ni? Tv programmet, sa hustrun blixt snappt. Verkar som miljötomtarna spårat ur de borde istället se ”på spåret” med Oldsberg men det kan de nog inte göra, för där finns ingen miljöklass.

 


En bro skulle byggas i Öresund och alla dessa miljötomtar utmålade denna bro som världens katastrof. Allt levande i havet skulle dö ut, det var väl nästan så att någon påstod att vattnet skulle försvinna. Undergången var bara något år borta. Överste miljötomte avgick, han hade en talang som vi andra inte har, han kunde gå på vattnet så han behövde inte bron. Undergången kom inte i tid, livet i vattnet försvann inte, bron står där så ljuv och fin. Det enda som försvann var Svenskar & Danskar från respektive land samt lite mer öl från Danmark.


Tänk att facit av alla våra gärningar bra eller dåliga är alltid verkligheten. Den kan man i varje fall inte avveckla för den utvecklas hela tiden. Framtiden alltså.

 

Lasse Jönsson


Datingträsket

Undrar om det är desperata och mindre vackra människor som skriver kontaktannonser, men så kan det nog inte vara. Kanske kunde en annons från det kvinnliga hästtokiga könet se ut så här.

"Hästtokig tjej utan eget liv söker en viril, trevligt och smärt hingst som vill ha någon att gnägga med över ett glas röt i spiltan"

”Jag en småklumpig tjej som galopperar mig fram i livet på ibland för vingliga hästskor. Söker nu en stadig hand som kan ge mig ledsagning och stöd på mina vingliga rid turer i skogen" 

Föräldrar anser nog att jag har tagit hem killar till dem som inte kan ett ”skit” om hästar. De undrar om de aldrig ska få några barnbarn, men det är ingen brådska med det tycker jag. Det har nästan alltid tagit slut med mina före detta pojkvänner efter det att de har träffat mina hästar så man kan ju börja fundera på om det är mig eller mina hästar det är fel på. Jag "skyller" alltid på min hästar och att jag aldrig har någon ledig tid för ”pågar” när förhållanden kommer på tal, det känns bättre för mig då. 

Ibland undrar jag hur många grodor man måste pussa innan prinsen dyker upp på sin häst. Så nu sitter jag och hoppas på att prinsen ska komma och knacka på min dörr. Om nu prinsen kommer i galopp på sin häst och knackar på i stallet, kan det betyda att han antingen är Jehovas Vittne eller en häst sadelförsäljare och jag vet inte vilket av det som är värst, båda är jättesvåra att bli av med. Det jag lagt märke till är att häst sadelförsäljarna oftast ser väldigt bra ut där de sitter högt uppe på sin svarta hingst. Visst är sadlarna väldigt dyra, men lite pengar får man väl offra på en sadel för att få sin drömprins. 


Förövrigt anser jag att Sankt Bernhards hundar är stora. Särskilt hans Tollare. Adjö

Lasse Jönsson


Har du också varit på realisation?

Den kom i år också, ja inte talar vi om snön den lyser fortfarande med sin frånvaro, det enda som lyser är solen och det är 10 grader varmt ute denna januaridag, men någon har nog glömt stänga av fläkten och duschen där uppe i himlen. Nä vi talar om Rea starten som är i mellan dagarna. Den måste vi gå på, sa hustrun. Mellan vilka dagar skall vi gå, sa jag e du inte riktigt klok det är mellandags rea, sa hustrun nu något irriterad. Jösses tänkte jag, att inte fruntimmer kan fatta.


 

Det var inte lätt att hitta en p plats till bilen, kunde de inte rea ut en sådan, tänkte jag. Efter en stunds väntande i bilen där vi under tiden åt upp de medhavda mackorna och drack vårt kaffe, blev en plats ledig och trängsel vandringen kunde ta sin början.


 

Många affärer väntade sig nog invasion från stora delar av EU för på alla deras fönster stod det snyggt textat i alla regnbågens färger REA-UDSALG-SALE-AUSVERKAUFT-SOLDES. Kan undra varför man inte i kungariket Sverige kan skriva realisation som man gjorde förr i tiden, så vi alla fattar vad där står, men det är kanske inte så fräckt.


 

I någon affär stod det vintererbjudande extra billigt, den affären sålde inte vintersaker utan sommar kläder. Hur kan man ha vintererbjudande när termometern visar på 10 plus och snön är minst 150 mil härifrån. Denna januaridag är nästan som en bättre midsommardag. Var är stången?


 

På vår fortsatta golgatavandring till nästa rea ställe i mellan dagarna, jag visste fortfarande inte mellan vilka dagar det var, men det kan ju i detta sammanhang kvitta. Hamnade vi i en affär som sålde Tv. Vi fastande framför en platt Tv som kostade 10.005 kr där det på en liten handtextad skylt stod, att om jag köpte denna Tv tjänade jag 2.000, hur vet jag att jag tjänar 2.000 på att köpa denna Tv. Jag betalar alltså ett visst pris och tjänar ett visst pris, hur nu det funkar. Vad jag faktiskt vet är att om jag vill ha denna platta TV måste jag betala 10.005 kr. Förmodligen är denna platta TV tillverkad för halva priset i Kina av kineser eller i Indien av indianer, för de kallas väl så de som kommer från Indien?


 

Kan ni tänka er de som skall sälja sitt hus skriva i annonsen betala 2.975 mille så tjänar du 100.000. Visa mig denna husägare som inte vill göra så stort vinst som möjligt? Men gäller det en platt Tv går det bra att skriva så. När vi så var på väg hem i bilen passerade vi en bensinmack där det stod, tanka här för 9.99 så tjänar du 25 öre, på vadå?


 

Väl hemma i soffan framför vår platta Tv som vi inte tjänat något på, satt jag och läste kvällstidningen när jag fick syn på följande annons. Bo och ät lyxigt till rea priser, varför skall jag betala ett rea pris för detta när jag har det gratis hemma. Go midda

 

Lars Jönsson


Gud vad jag är hungrig

En enda gång i mitt liv har jag fastat. Jag började direkt när jag vaknade och höll ut till halvettsnåret. Det var nog världens kortaste faste period. 

Du får prova en annan metod för att minska i vikt sa hustrun
.

 


Får kanske växa på längden fast det är ju inte så lätt, tror nog jag är för kort till min vikt. Läste i en tidning om något som kallades tallriksmodellen, den går ut på att man fyller halva tallriken med grönsaker, sedan tar man så mycket potatis, köttbullar och sås på den andra halvan. För att få plats med så mycket av potatisen och köttbullarna så staplar man dessa på höjden. Efter ett tag märkte jag att jag aldrig blev mätt så jag tog ett uppläggningsfat som tallrik och helt plötsligt kunde jag äta mig mätt. En ganska trevlig modell, nackdelen var bara att vikten ökade istället för minskade

 
Prova en grön vecka sa hustrun, fast hon visste att jag hatade grönsaker 


Ibland får man överraska regeringen där hemma, så jag gick till Ica för att inhandla de grönsaker som jag ansåg vara ätliga. Morötter, gurka, salladsblad, spenat om det nu är någon grönsak, men grönt och gott är det i varje fall. En något förvånad hustru såg på när jag stoppade in alla dessa enligt mina smaklökar goda grönsaker. Den gröna veckan krympte till en grön dag för sedan var grönsakerna uppätna och jag gick något hungrig på kvällen till Mac Donalds och köpte en Big Mac, äntligen var ordningen återställd och jag mätt. Men vikten var fortfarande den samma.


Prova att undvika socker var nästa goda råd från hustrun
 


Började genast fundera på detta och för att få lite mer vägledningen gick jag in på Internet för där kan man ju hitta allt, ja, utom lägre vikt förstås. Snart så insåg jag att det nog inte var så lätt att undvika sockret. För hur undviker du detta vita pulver i läsk, godis, chokladsås till kaffet eller den varma chokladen, för att inte tala om den som finns i snapsen. Ge mig en anordning som man kan trycka ut eller ta bort sockret i sagda produkter så jag kan ta bort det innan jag konsumerar. Denna metod var inte bra för mig, för hur skulle jag nu göra när jag skulle blanda en rom och cola?


 

Läste om någon banandiet som flygvärdinnor använder så jag köpte sex bananer. Vad skall du med så många bananer till, frågade hustrun, göra som flygvärdinnorna, sa jag. Men inte skall du väl bli flygvärdinna, kontrade hustrun blixtsnabbt.


 

Numera har jag lagt bantningen åt sidan letar istället på Internet efter svaret på frågan, hur blir jag längre. Än har jag inte efter 100 timmar hittat svaret, så har någon ett tips.

 


Lars Jönsson


Åh denna teknik

På slutet av 1800-talet talade man i telefon, undras hur de såg ut och vilka ringsignaler de hade. Bell hete han som uppfann telefonen och fick sitt patent 1874 - men vem tusan ringde han till egentlige. Han var lärare för dövstumma, så bland eleverna fanns det av naturliga skäl ingen att snacka med. Han kunde inte heller ringa hem till sin lilla mamma. Mamman bodde nämligen i Scottland och att simma över atlanten från Amerika med en ledning var ju inte att tänka på eftersom han inte var simkunnig.


Numera utgörs telefonen av en liten plastbehållare med knappar på utsidan och en hel symfoniorkester på insidan. Telefonen ringer nämligen inte längre, den spelar. Den spelar alla möjliga och löjliga melodier det senaste är att den även kan tala, för att meddela sin ägare att någon ringer. Melodierna laddas hem från Internet och man kan ändra ringmelodin på andras telefoner om man vet deras nummer. För att kunna ladda ner alla dessa löjliga signaler behöver man en dator. 


Därför har jag har nämligen skaffat en PC och inte en Mack, hade jag haft en mack kunde jag blivit rik på att sälja bensin för det är väl detta mackar gör. Fast numera säljer mackar mer livsmedel än bensin, det var därför jag skaffade en PC. Med den kan jag ta mig ut i cyberrymden. där kan man träffa många olika personer som man kan prata med fast man inte ser dem. Det behövs inte ens en liten plastbehållare med knappar på som kallas telefon för att prata utan bara ett tangentbord, det är så man pratar i cyberrymden.

 

Sedan tar man steget in i chatten, säger att man heter Tom och är 23 år. Man ska inte säga att man heter Egon och är 50+. Det är fantastiskt så mycket som hänt på de senaste 50 åren. När man tänker tillbaka på hur jag i ungdomen gjorde bekantskaper, vi hade inte ens telefon hemma hos mig förrän jag var sexton. Skulle man träffa folk fick man gå till Folkets Hus, Hasses korvstånd eller till Folkets Park och dansa. I värsta fall åkte man på sin moppe av märket Puch, ner till järnvägsstationen och när sista tåget kom, såg man vilka tjejer som var med och då gjorde man upp om "dejtar", som det ju inte hette då, minns inte ens vad vi kallade det för.

 

Själv nöjer jag mig numera med tre datorer varav en bärbar, två telefoner, en digitalkamera, en filmkamera, tre teveapparater varav alla platta, två bilar, tre byggnader på tomten, två stereoanläggningar, tre radioapparater, en tvättmaskin, en torktumlare, ett torkskåp, ett strykjärn, ett kylskåp, ett frysskåp, ett kök, samt en GPS så jag hittar hem till alla mina prylar.

 

Lars Jönsson


Mobiltelefonen går den att ringa på?

Går du på stan hinner du bara ta några steg innan du springer på någon av den yngre generationen med något i öronen. Det är ingen missbildning du ser, utan helt vanliga hörsnäckor. De är förbundna med någon sorts kabel ner till telefonen som förvaras någonstans på kroppen. Dessa varelser går omkring med halvslutna ögon och lyssnar på de senaste hitsen som de tankat ner via datorn. Tanka kan man på mobiltelefonerna men inte är det bensin utan bilder, ljud, tv, musik, tidningar om man nu inte använder den som gps så du hittar när du är ute och går.

Det går även att surfa på Internet på de små rackarna, telefonerna tenderar att bli mindre och mindre, de säljs snart med ett förstoringsglas så man kan hitta dem. Man kan även läsa tidningarna på telefonen men dock inte allt, men det beror inte på telefonens begränsning utan på tidningens snålhet.  Kamera måste finnas annars är man helt ute. Man håller upp telefonen mot närmast lämpliga objekt och klämmer på någon lämplig knapp om inte ens fingrar är för tjocka. Nu har det visat sej att denna funktion kanske trots allt inte var så intelligent. Möjligheten att knäppa lite bilder varstans var kanske inte så lyckat alla gånger. Det finns tillfällen i livet då man inte vill bli filmad eller fotad. Sitter du på toa vill du inte att någon stoppar upp telefonen under dörren och förevigar vad man sysslar med. På en toalett kan man göra mycket, ni skulle bara veta. Du kan även filma med ljud vilket gör det ännu mindre lyckat. När man väl fotat eller filmat skickar man iväg detta till någon kompis med MMS

Idag är alla människor oerhört viktiga, mycket viktigare än igår. Alla är så viktiga att vi måste kunna ta kontakt med dem var som helst de är i världen och vid vilken tidpunkt som helst på dygnet. Får du inget svar så skicka ett SMS, får du inget svar där heller är förmodligen den andres batteri slut. Om jag blickar framåt i stället för bakåt. Vad blir då nästa sak som man måste ha tillgänglig alltid. Blir det ett kylskåp? Blir det en hopfällbar 32 tums platt-tv? Eller något annat hoppfällbart som du inte behöver just nu. Om man skulle slopar alla möjligheter att träffa folk öga mot öga, är mobiltelefonen ovanligt trevlig eller kanske en chatt på datorn går bra. 

 Lars Jönsson

En kväll på krogen

Märta-Stina från Sösdala, nyskild, 40, sitter i baren på krogen en grådisig december kväll. Hon rättar till den slimmade illröda jumpern och då först inser hon att hon börjar bli lite för mullig. Men den är skitsnygg till den korta svarta slitsade kjolen, så än får "den lilla röda" hänga med. Märta-Stina beställer en whisky från baren, hon undrar om hon är den enda kvinna här ikväll som gillar whisky. Sorlet från alla människorna ligger som en ridå över hela lokalen. Sten-Tures orkester spelar "Leende guldbruna ögon, har jag förälskat mig i"... På dansgolvet är det redan full fart.


Ringförsedda exemplar av det manliga släktet svänger runt i jakten på kvällens fullträff, en så kallad Bingo. Hemma sitter deras fruar och ser Oldsbergs ”På Spåret” om de nu hunnit lägga barnen. Märta-Stina läppjar på sin whisky, alltmedan den ena karlen efter den andra släntrar förbi och spanar in henne. "Tjena, läget” Får jag bjuda på en whisky till?" Märta-Stina hör plötsligt en mansröst och tittar åt det håll varifrån rösten kommer. Mitt emot henne i baren sitter en yngling och ler på ett mycket flörtigt sätt mot henne. 

Oooops, en mandelkaka, en riktig läcker godbit, tänker Märta-Stina. Varpå hennes tankar skenar iväg till ordet ”lammkött” Han har en gul slips, men den passar inte till den rutiga skjortan, det verkar som han suttit och spanat in mig en lång stund. Han ser onekligen gullig ut, undra hur gammal han är. Plötsligt bara reser han sig och går emot Märta-Stina. "Får jag lov att dansa med dig?" Nej tack svara Märta-Stina. De här yuppie ynglingarna tror att dom håller ett dragspel i famnen när de dansar, istället för en kvinna. De kan aldrig hålla fingrarna i styr. De tror att vi kvinnor har våra erogena zoner på höfterna, på brösten, ja över hela ryggen. De försöker på något underligt sätt krypa in i en ute på dansgolvet". Tur jag nobbade honom, tänker Märta-Stina. Yuppie ynglingen ser ut som ett stort frågetecken i ansiktet, gör en hatgrimas mot Märta-Stina och mumlar nåt om "jävla stenålderstant" och går sedan genast därifrån mot nästa ”offer” i sin jakt för denna kväll. En som tror att han är nåt, tänker Märta-Stina 


"Whaoo, där står ju en riktig godbit vid dörren han ser ut som om han ägde hela stället. Han är ganska lik ”Don Juan”. Glänsande i huden stora dansfötter, härlig doft och en angenäm lukt samt snyggt klädd och i rätt ålder. Honom måste jag bara få dansa med tänker Märta-Stina. Just då spelar Sten-Tures upp ”Kan man älska nå´n på avstånd”. När Märta-Stina når fram till godbiten så blir hon nobbad med orden, "Nej tack, jag tror jag ska gå hem och göra mig en varm nattmacka svarar han artigt henne. Och jag som trodde att han ville dansa med mig! 


Märta-Stina från den lilla skånska byn Sösdala åker mumlande hem från krogen i den disiga decemberkvällen, ursäktade sig själv med att hon skulle hem och sova sin skönhetssömn.

 

Lars Jönsson


Nyår även utan alla traditioner

Har vi kvar några nyårstraditioner egentligen? Granen, kanske om den inte barrat, för då luktar den inte granbarr längre, plast luktar inte. Kanske kan man köpa en barrdoftande sprayburk och spruta över granen så att lukten räcker över nyår. Nej, det vore nog inte så bra, för då kommer alla miljönissarna att protestera och skrika något om ozonskiktet.

Nyårsmaten då? Ja, den hemlagade smördegs inbakade oxfilén med rotsaker och cesardressing, chokoladmoussen med färskt frukt och den goda champagnen, hör nog till en svunnen tid. Nu är det grönsakspaté, kycklingpaté, sallader och ekologiskt odlade grönsaker som gäller. Förr fanns champagne, whisky, cognac till nyår, men det var visst ganska länge sedan dessa drycker försvann. Nu är det lingondricka och ekologisk framställd mjölk samt vatten som gäller.

Nyårs musiken med alla de sköna valserna? Nej glöm sådant som att fila på olika stråkar. Nu är det "hip-hop" och "rape" som gäller åtminstone om man har tonåringar i huset. Har man barnbarn av det kvinnliga könet, så tindrar ögonen vid ljudet av "Spice Girls". För oss femtio plusare kan det möjligen bli något av Andrea Bocelli, eller Sarah Brightman?

Snön, raketer hör nyåret till och i skrivande stund lyser snön med sin frånvaro men på avstånd hörs raketer smälla i den något för årstiden varma december. Lite nostalgisk blir jag allt, när jag tänker på mina barndomsnyår. Då låg snön så vit och fin och vi tog häst och släde till nyårsmässan. I år åker vi taxi.

En sak som också hör till nyårstraditionerna är nyårsstädningen. Den traditionen har jag med nöje tagit bort. Ni kan väl sången om "kungens lilla piga".

När jag vaknar på nyårsdagen så undrar jag om de där filharmonikorna från Wien är på TV och kanske får jag uppleva att ”Plex” kommenterar backhoppningen, om det nu finns snö. Men den tradition som är kvar och som nog aldrig ändras, är att jag somnar framför tv-en i år igen till filharmonikorna från Wien när de drar igång någon Straussvals. Gott Nytt 

Lars Jönsson


Åh dessa koder

 

Äntligen har jag skaffat mig ett bankomatkort och till det fick jag förstås en fyrsiffrig kod, skriven i ett läskigt, svartmuskigt papper. När jag sedan öppnar det svartmuskiga pappret, upptäcker jag till min glädje att det var en väldigt trevlig kod som jag lätt kunde memorera. Hur nu en kod kan vara trevlig. Genast letade den in sig i bakre hjärnhalvan och där satt den, och det var ju bra. Den glömmer jag aldrig, tänkte jag.


 

Långt senare när jag skulle använda kortet för första gången. Var koden inte så bra längre. Automaten i väggen påstod att jag medvetet stod och slog in en felaktig kod! Provade igen och nu lyste de bokstäverna som stod i skärmen röda. Du har bara ett försök till, sedan tar jag kortet. Jag var helt säker på att jag mindes koden rätt, men ville inte prova mer än två gånger av rädsla för att bli av med kortet och stå där utan pengar. Gick in på banken för att höra om de kunde göra något. Jag möttes av ett illa handtextat meddelande, som satt slarvigt klistrat på glasdörren till banken. Det såg ut som om någon brutit av udden på tuschpennan efter halva meddelandet, och som förkunnade att "Varje besökare måste ta en kölapp"!


 Banklokalen var alldeles full av folk, det var kö till nummerlapparna. När jag äntligen kom fram drog jag lott nummer 74 det kändes som en lott för den fyrkantiga ljustavlan visade nummer 67. Kvinnan som satt där i kassan och flyttade runt lite papper och såg ut som kom inte och stör mig, hade inte någon framför sig i kassan, där hon satt och pratade i telefon. Jag satte mig ner och väntade, på nästa dragning i lotteriet! Senaste vinnare var ju nummer 67. Tiden gick och jag började fundera på om displayen var trasig, men som ett under lät det, "mööööp" och det stod nu vackert dekorerat med röda punkter 74, på tavlan.

Hej sa jag till kvinnan som nu hade lagt på telefonluren! Jag skall hämta ett nytt kort och en ny kod, sa jag. Jag kommer inte ihåg min kod. Du har väl dåligt minne sa den förtjusande lilla varelsen som satt i lucköppningen. Har du legitimation, sa hon?  Legitimation, undrade jag med ett leende. Ja, legitimation härmade hon, och ett leende spred sig även över hennes läppar! Hur denna lilla förtjusande varelse kunde se att det var jag på kortet är en gåta. Det var tagit för tjugo år sedan och vikten hade säkert ökat med samma antal kilo.  Jag kan beställa ett nytt kort till dig och då får du också en ny kod, men det gör ju inget för du kommer ändå ihåg den gamla, sa kvinnan något sataniskt. 


Nu har jag blivit utrustad med både nytt kort och kod. Koden har jag lagt in i min mobiltelefon så jag säkert skall komma ihåg koden. Men nu är problemet att jag inte vet var min mobiltelefon är. Skall det hålla på så här i livet blir jag snart rik för jag får aldrig ut några pengar från hålet i väggen.

 
Lars Jönsson

Undras om det var bättre förr?

Städerska som var dag kom och städade på jobbet kom plötsligt inte mer, undras var hon blev av tänkte jag. Hej, jag heter Gun jag är er nye lokalvårdare sa en tjej jag aldrig sett förr. Men du gör väl samma sak som vår tidigare städare, sa jag. Kan väl hända, men jag har utbildning sa Gun. Aha, så helt plötsligt har man ändrat namnet nu får det inte längre heta städare utan den nya titeln är lokalvårdare, men Gun, du städar väl fortfarande upp samma ”skit” efter oss. Ja, sa Gun. Undras när hustrun hemma skall skicka mig på en städkurs tänkte jag för mig själv.


 

Förr kollade jag i postlådan utanför mitt hus om brevbäraren lagt någon post i lådan, numera kommer det inte bara en brevbärare utan två. Dessutom brukar mycket av min post numera komma på e-post i min dator. Där kommer också en massa reklam och speciellt en från viagra dyker ofta upp och den reklamen kom aldrig med brevbäraren. Min hustru får också denna reklam i sin e-post och det man kan undra över, vad skall hon med den till.


 

Numera är jag nästan portförbjuden på banken när jag skall betala mina räkningar såvida inte jag betalar en förmögenhet för att få ha förmånen att betala mina räkningar på banken. Jag är hänvisad till Internet där jag kan göra det gratis men först måste jag skaffa en dator för dyra pengar. Hur kul är det att sitta där i sin ensamhet framför datorn och knappa in räkningarna. När man tidigare kunde gå till banken och ”snacka” lite samtidigt som man betalade sina räkningar utan att betala en förmögenhet. Banken ger ingen service men jag ger service till banken som dessutom är gratis. Får väl börja ta betalt av banken för att jag gör deras jobb.

 

Posten har dött och på den 47 sjunde dagen återuppstått på ICA eller kanske på Statoil.  Numera handlar vi frimärken, hämtar och lämnar paket samtidigt som vi köper mjölk, ost och bröd. Om man nu inte gör allt detta på Statoil samtidigt som man tankar. Skulle jag sedan behöva byta en glödlampa på bilen kan jag verken köra till posten eller Statoil utan det får jag göra själv när jag väl handlat lampan på Micro. Vart tog macken vägen och när kan jag tanka på ICA? 

Undras vem som tänker ut alla dessa nymodigheter som sedan vi skall använda bäst vi vill eller inte, undras hur det var förr och hur kommer det att bli i framtiden. Är verkligen alla förändringar till det bättre. En sak vet jag som inte var bättre igår, whiskeyn, för den handlade jag idag. Adjö.

 

Lars Jönsson


Jul även i år

Det blir jul den här gången också, fast snön saknas. Även om ingenting någonsin blir som förr. Det blir inte som i fjol och inte som något annat år heller. Med den insikten ser jag julen an med tillförsikt. För samma gamla julbord dyker säkert upp i år också

Förr fanns det till exempel glögg till jul. En enda sort. Hustrun brukade köpa hem en flaska till Lucia för att sen med mitt instämmande ondgöra sig fram till trettondagen över hur otäckt den smakade. Mycket gnäll för lite rus. Nu finns det uppemot 25 olika sorter. Det hade vi aldrig kunnat drömma om när vi protesterade mot kommersialismen på 70-talet. Att vi skulle stå där 35 år senare och välja mellan 25 sorter. Vi skulle nog inte ha orkat bära våra facklor då om vi insett att allting bara skulle bli mer. ”Det är synd om alla som inte tycker om lutfisk!” smackade hustrun över mitt huvud där jag satt och petade i några köttbullar. ”Va’ äter du inte lutfisk!” frågade hustrun för 27:e gången, samma ritual varje år. ”Men jag äter sås och potatis, sa jag. Ritualen var så stark att jag började avsky uttrycket sås och potatis ännu mer än själva fisken, som jag fortfarande inte äter. I år vet jag inte vad vi ska äta. En av sönerna har tagit det slutgiltiga vegansteget. Ett tag funderade jag på att jäklas lite och färga skinkan grön med karamellfärg. Spenatpaté och broccolisylta kanske, jularna var bättre för då fick man i varje fall ett julbord och inte något från grönsakslandet.  Granar ska vi ha. Hund har vi redan. Vi ska fixa vingar åt hunden så han kan fara omkring som julängel mellan granarna. Det sköraste pyntet spar vi till ett annat år.

På tal om att spara så läser jag i en irländsk julfolder att det är miljövänligast med gran i kruka. För den kan man spara år från år. Blir den för stor kan man alltid sätta ut den i rabatten och ta in den igen, året därpå och nästa. Plötsligt fattar jag varför granodlingarna i det där landet aldrig får någon fart, varför de aldrig växer upp till pappersmassa. Man tar helt enkelt in dem över julen. Vi har faktiskt kvar vår växta sen förra året. Åtminstone ligger stammen, i förrådet. Om vi spar även årets kan jag kanske tälja gåstavar av dem till våren. Det känns också väldigt miljövänligt. Spar vi några år till har vi var sitt par gåstavar.

I takt med att vi så småningom får barnbarn kommer nya traditioner att växa fram. Det ser jag och hustru fram emot!  

Lars Jönsson

En helt vanlig söndag

Nu får du gå upp idag skall vi julstäda, sa hustrun Varför heter det julstäda tänkte jag, städning som städning, någon som hört om midsommarstädning. Om ni visste hur mycket jag hatar detta ord, städning. Dammsuger du putsar jag fönstren, sa hustrun på sitt klämkäcka sätt. Nu är det så att dammsugaren och jag aldrig varit vänner och aldrig kommit överens om hur vi skall städa. Dammsugaren strejkar alltid när jag skall hämta ut den från städskåpet, denna gång hade hustrun varit förutseende och tagit fram den. Det var bara att sätta i gång ”städdansen”. När väl städningen var över hade hustrun bestämt att nästa uppgift var att åka till ett köpcentrum och handla julklapp men först skulle en julgran köpas. 

Man kan undra hur vi människor är funtade, när vi närmar oss julen skall vi plocka in skogen i våra hus, sedan hänger vi de mest larviga saker i granen. Vem har kommit på denna briljanta idé med julgran, har någon av er sett en påskgran. Det var bara att lyda vad hustrun hade befallt. Efter mycket letande fastnade vi för en kungsgran, undras varför det heter kungsgran har den ståt hos kungen kanske. Nu dök nästa problem upp, hur skall vi få hem granen, undrade hustrun. För i bilen hade vi hund buren kvar. Det nu hustrun sa eller rättare sagt skrek över hela bygden passar sig inte i tryck, men skruv tog det. Ut med buren, in med granen också hem med den. Hund buren hämtade vi på väg mot köpcentrat.
 


I ungefär 15 minuter fick vi leta efter en parkeringsplats, sedan letade vi i 20 minuter efter Cervera där julklappen skulle handlas. Här hade kanske en GPS gjort succé så hade vi sluppit leta så länge. Väl inne i affären tog hustrun ett nummer, vilket nummer frågade jag, 02 sa hustrun. Tittade upp och såg att det nu på tavlan stod nummer 71. Nu kan du läsare säkert tänka vad jag tänkte, hustrun tänkte uppenbarligen inte samma sak för hon sa, nu har vi tid att titta runt i affären tills det blir vår tur.  Som tur var hittade jag en stol, där jag satte jag mig och väntade på min tur att få lämna affären. Efter ett tag började jag studera det skådespel som utspelade sig rakt framför mina ögon. Var gång expediten ropade ut ett nytt nummer, tittade alla på sina nummerlappar som om den nummerlapp man tagit, byt nummer. Nytt nummer, ny titt på nummerlappen det såg ganska roligt ut från min horisont där jag satt i en stol och svettades av alla kläder jag hade på mig. Äntligen var hustrun efter cirka en timme klar och färden mot hemmet kunde börja. 


När vi kom hem skulle hunden ut och granen kläs. Du kan börja med granen så går jag en lång sväng med hunden, sa jag. När man som jag har förmånen att i ur och skur gå ut med hunden så ser man också hur alla andra har det med sina ljusdekorationer utomhus. Undrar ibland om de vet att Barsebäck har stängt. Skulle vi ansökt om att få sätta upp ljus utomhus, hade säkert hälften aldrig blivit beviljade. Kanske har några så många blinkande ljus, att Christer Fuglesang där han sitter uppe i rymden och snurrar runt, skall se just deras hus. Skaffa hund så får ni också se vad jag ser. När jag kom hem var granen redan klädd.
 

Nu vidtog matlagning och har ni skånepågar också samma problem som jag har. När hustrun skall skala något eller ta av pappret på något så lägger hon det i vasken. Jag kan inte förstå att man först måste slänga allt i vasken och sedan ta upp det och slänga det i slasken, varför inte slänga det i slasken direkt. Tror jag skall doktorerar i ämnet. Vinet till maten smakade bra och när jag skulle räcka mej efter en servett välte jag vinglaser, vinet som skulle runnit ner i min hals rann nu ner på golvet till en lycklig hund, glaset gick i sönder. 


 

Då pep det till i min mobil telefon, jag hade fåt ett sms. Det var från jultomten, han hade fåt problem. Hans släde är utsliten och själv har han gått i väggen, han kunde inte dela ut några klappar nästa söndag som var julafton. Undras hur veckan blir sa jag till hustrun, när jag berättat om tomteproblemet. Detta var ju bara en vanlig söndag för jul.


 

Lars Jönsson


Tidigare inlägg Nyare inlägg