En kväll på krogen
Märta-Stina från Sösdala, nyskild, 40, sitter i baren på krogen en grådisig december kväll. Hon rättar till den slimmade illröda jumpern och då först inser hon att hon börjar bli lite för mullig. Men den är skitsnygg till den korta svarta slitsade kjolen, så än får "den lilla röda" hänga med. Märta-Stina beställer en whisky från baren, hon undrar om hon är den enda kvinna här ikväll som gillar whisky. Sorlet från alla människorna ligger som en ridå över hela lokalen. Sten-Tures orkester spelar "Leende guldbruna ögon, har jag förälskat mig i"... På dansgolvet är det redan full fart.
Ringförsedda exemplar av det manliga släktet svänger runt i jakten på kvällens fullträff, en så kallad Bingo. Hemma sitter deras fruar och ser Oldsbergs ”På Spåret” om de nu hunnit lägga barnen. Märta-Stina läppjar på sin whisky, alltmedan den ena karlen efter den andra släntrar förbi och spanar in henne. "Tjena, läget” Får jag bjuda på en whisky till?" Märta-Stina hör plötsligt en mansröst och tittar åt det håll varifrån rösten kommer. Mitt emot henne i baren sitter en yngling och ler på ett mycket flörtigt sätt mot henne.
Oooops, en mandelkaka, en riktig läcker godbit, tänker Märta-Stina. Varpå hennes tankar skenar iväg till ordet ”lammkött” Han har en gul slips, men den passar inte till den rutiga skjortan, det verkar som han suttit och spanat in mig en lång stund. Han ser onekligen gullig ut, undra hur gammal han är. Plötsligt bara reser han sig och går emot Märta-Stina. "Får jag lov att dansa med dig?" Nej tack svara Märta-Stina. De här yuppie ynglingarna tror att dom håller ett dragspel i famnen när de dansar, istället för en kvinna. De kan aldrig hålla fingrarna i styr. De tror att vi kvinnor har våra erogena zoner på höfterna, på brösten, ja över hela ryggen. De försöker på något underligt sätt krypa in i en ute på dansgolvet". Tur jag nobbade honom, tänker Märta-Stina. Yuppie ynglingen ser ut som ett stort frågetecken i ansiktet, gör en hatgrimas mot Märta-Stina och mumlar nåt om "jävla stenålderstant" och går sedan genast därifrån mot nästa ”offer” i sin jakt för denna kväll. En som tror att han är nåt, tänker Märta-Stina
"Whaoo, där står ju en riktig godbit vid dörren han ser ut som om han ägde hela stället. Han är ganska lik ”Don Juan”. Glänsande i huden stora dansfötter, härlig doft och en angenäm lukt samt snyggt klädd och i rätt ålder. Honom måste jag bara få dansa med tänker Märta-Stina. Just då spelar Sten-Tures upp ”Kan man älska nå´n på avstånd”. När Märta-Stina når fram till godbiten så blir hon nobbad med orden, "Nej tack, jag tror jag ska gå hem och göra mig en varm nattmacka svarar han artigt henne. Och jag som trodde att han ville dansa med mig!
Märta-Stina från den lilla skånska byn Sösdala åker mumlande hem från krogen i den disiga decemberkvällen, ursäktade sig själv med att hon skulle hem och sova sin skönhetssömn.
Lars Jönsson