Semestra i Frankrike

image60

Är det språket och de förutfattade meningarna folk har om fransmän, att det är så lite svenskar som semestrar i Frankrike. Visst kan fransmännen vara lite konstiga om man inleder att prata engelska med dem. Hustrun och jag gillar att åka om kring och semestra i Frankrike, nu är det så att hustrun kan prata franska ganska bra så vi gör oss förstådda på detta språk. Jag kan ingen franska men jag förstår enstaka ord efter att semestrat här många år. Skall man garanterat ha sol under maj-september måste man åka till kusten, då inte bara den vi kallar Franska Rivieran utan man kan ta hela kustremsan från Italienska gränsen till den Spanska.


Det finns så otroligt mycket att se i detta stora land, gillar man vin kan man bland annat besöka Alsace ett område som producerar otroligt många vita viner. Gillar man rött vin kan man ta en tur till Borduex och området däromkring. Normandie är också ett intressant resmål där man kan få se mycket från andra världskriget. Vi förknippar ofta Frankrike med mat och man har också ett utbud som inte är av denna värld. Antingen man besöker de stora varuhusen och deras mat avdelningar eller går på den lokala marknaden i någon fransk by. Det är en upplevelse för varje matintresserad person.


Hustrun som älskar att laga mat har julafton var dag när hon närmar sig torget i byn eller mat avdelningen på varuhuset. När hon sedan får till laga alla de godsaker hon köpt då tindrar hennes ögon precis som barnens när det väntar på jultomten. Självklart underlättar det att hon kan språket. Skulle man skickat in mej på ett varuhus hade jag förmodligen kommit ut med vin, coca-cola och choklad för det fattar man hur det ser ut utan att fråga.


Man får inte ha bad shorts på alla ställen när man skall bada i en pool då gäller vanliga badbyxor, något att tänka på innan man kör hemma ifrån. De har ofta lunchstängt mellan 12-14 i affärerna om man kommer ut i en mindre by eller stad. Endast ett fåtal affärer är öppna om söndagarna. På en av campingarna vi bodde på fick man inte köra till höger om söndagarna, när man körde ut från campingen utan man måste svänga vänster. Ja, dessa fransmän. Bensin är dyrare, mat är dyrare än i Sverige, vin, öl och sprit är billigare och man har ett enormt utbud av vin och mat mycket mycket större än i Sverige.


Du som ännu inte provat på att dra runt med husbil eller husvagn gör gärna det finns många bra campingplatser över hela Frankrike och man har också något som kallas slottscamping, som vi är mycket förtjusta i. Hör gärna av er om ni undrar över något, ni som skall åka till Frankrike för första gången.


Lars Jönsson


Camping Freizeitzentrum Sägmühle

image59

Mitt i naturparken Pfalz utanför Kaiserslautern, mellan skog och sjö ligger denna camping. Efter att ha följt vägen som slingrar sig mellan höga träd i de pfalziska skogarna dyker plötsligt camping upp. På denna stora plats som ligger vid en sjö råder lugn och ro. Om det inte var för de utmärkta servicefaciliteterna kunde man förledas att tro man kommit tillbaka till femtiotalet, då en Sven Nothof beslutade sig för att öppna en campingplats här. Familjen Nothof drev en gård och ett gästgiveri vid sjön. I takt med tiden så växte campingplatsen och komforten ökade. Idag är komforten mycket hög på denna, enligt ADAC, femstjärniga camping och det vittnar om vilken utveckling campingen tagit. Där finns idag en restaurang och en frisers salong på denna året runt öppna camping.


Campingen är också försäljare av märket Dethleffs husvagnar och husbilar, man har också en verkstadsservice för campingplatsens gäster. När vi var där fick vi vår vattenpump utbytt för vår hade gåt i sönder. Detta gjordes gratis vi betalade endast för vattenpumpen, det kan jag kalla service. Skogen, som ligger runt om campingen skapar ett lugn som ibland bryts av barnen som leker vid sjön. Campingen erbjuder sina gäster guidade vandrings turer eftersom hela detta område har många olika typer av vandrings stråk. Det går dessutom en pendlarebuss till Kaiserslautern om man inte vill ta bilen de 17 kilometer det är till staden.


Är man intresserad av slott kan man köra de 24 kilometrarna till slottet Trifels. Denna imponerande meddeltidsborg från 11-hundratalet dominera delar av Pfalz där det ligger på sin höjd. Det var på detta slott Richard Lejonhjärta hölls fången i två år, när han kom hem från ett av sina korståg.


Lars Jönsson
image58


Husvagn med ett hjul.

En tysk familj tappade ena hjulet på en franks landsväg när de var på väg till campingen där de skulle tillbringa 14 dagars semester. Hjulet lossnade inte för att bultarna satt förlöst utan det lossnade från vagnen, förmodligen sönderrostat, eftersom det var en gammal vagn.Själva däket var sprillans nytt. Det finns förmodligen många sätt att komma med en husvagn till en camping men att komma på flaket med en fransk bärgningsbil tillhör nog det ovanliga. Vagnen skulle ställas i rutan bredvid vår vagn så jag kunde på nära håll följa äventyret. Det visade sig inte vara någon enkel grej att få av husvagnen med ett hjul från bärgaren. Snart var ett tjugotal personer engagerade i detta projekt och det pratades både franska, tyska, engelska och holländska och alla hade sina idéer om hur man skulle göra för att få av vagnen från bilen. Efter cirka en timme stod vagnen på plats med ett hjul och familjen slog upp förtältet. Om en vecka skulle det komma en bil från ADAC och laga vagnen så familjen kunde köra hem på vanligt sätt till Koblens där de bodde.


Lars Jönsson

För större bild klicka på bilden.

                    


La Forge de Sainte-Marie

image44

image45

image46

Denna camping ingår i Les Castels, det vill säga slottscampingar. Runt om i Frankrike finns det sedan slotts campingarna började 1959, just nu 42 campingar ingående i Les Castels. La Forge de Sainte-Marie ligger i Champange distriktet, i denna regionen finns också de största sjöarna I Frankrike. Härifrån kan man göra en dags utflykt till Eperny och den enda anledningen att besöka denna stad är för att gå ner i campange källarna och smaka på champange. Längs avenue de Champange finns alla de stora representerade. Moët & Chandon som är från 1743 är den största och elegantaste stjärnan. Dess källare sträcker sig cirka 28 kilometer under jord.

 

Några mil från campingen ligger Colombey-les-Deux-Eglises denna franska by kommer alltid att förknippas med general Charles de Gaulle (1890-1970) Hit återvände de Gaulle ofta under sin presidentperiod (1958-1969) Han dog här så småningom den 9 november 1970. Huset är nu ett museum med minnessaker från hans liv. I byns kyrkogård vilar denna stora statsman i en enkel grav. I stället domineras platsen av ett gigantiskt lorrainekors i granit som uppfördes 1972.


image48
 

I närheten finns också den lilla byn Donremy som är känd för att Joan d´Arc kom därifrån.

 

Campingen har också olika aktiviteter för vuxna och barn alla dagar utom lördag. En utflykt går till ett slott där man får prova olika Campanger, tyvärr var utflykten den dagen vi kom. Däremot var vi på deras ost- och vin provning. Sju ostar skulle det smakas på och det var rejäla bitar, till detta fick vi två vita, två rosé och två röda viner. Det var rejäla glas så det blev en del vin.

 

Campingen ligger i en stor park och de flesta platser är lätta att komma till, samt att de också är stora. Tyvärr har man ingen utomhuspool men det finns en inomhus. Den har man förmodligen byggt i ett gammalt stall. Den är i varje fall ganska fräck. Stället har också en restaurang och bar samt en liten affär. Både toa och duschar är helt ok och man städar ett par gånger per dag, både i området och i sanitetsanläggningarna.

 

Säsongen är ifrån slutet av april till mitten av september i år var den mellan 28/4 -14/9. Här talar man engelska för många av de som jobbar här är från England och Holland. Cirka 70% av camparna kommer från dessa två länder. En plats som vi gärna återvänder till.

 

Vill du läsa mer om Les Casteles gå då in på www.les-castels.com.

 

Lars Jönsson


Kur-& Feriencamping Dreiquellenbad.

image41

image42

Denna supercamping är mycket prisvärd vi betalade 25 euro totalt med hund per natt. Toaletterna och duscharna är i världsklass jag har aldrig varit på en camping där de varit bättre, det blir svårt att slå för andra campingar. Platserna var mellan 90 och 100 kvadrat. Vi fick hjälp att föra in vår vagn då det var omöjligt att backa in den. Då tänker säkert rutinerade camapare att det hade jag klarat. Jag säger då, det hade ingen klarat. För när du svängde med bilen så körde du antingen in i en bil eller husvagn som stod mittemot, detta var enda nackdelen med vår plats. Med en mover på husvagnen hade vi fixat in den själva.

 

Kurbad innebär att i bassängen inomhus var det 65 grader i vattnet som innehöll en massa olika mineraler som skulle vara hälsosamma. Bassängen utomhus hade 28 grader i vattnet, att bada ingick i priset. Man kunde också få olika sorters massage, få behandling i olika slags bubbelbad. Ville man krypa in i en bastu gick det också bra. Stället hade både restaurang och en liten affär. I Bayren i närheten av Passau där denna campingen låg, finns det många sådana här campingplatser med kurbad, massörer och andra sorters behandlingar, det fanns också en läkare.

 

Detta område var ett jättestort vandringsområde med många olika långa vandringsleder ett stort eldorado för vandrare. Det finns också tre golfbanor för den som vill spela golf, alla låg inom några mils radie. Just denna campingen vi var på satsade också på att göra reklam för golfbanorna. Detta är en camping som vi säkert i framtiden kommer att besöka igen

 

Lars Jönsson


Olyckan

Vi var i Holland och skulle med manuell handkraft flytta vår husvagn någon meter. Vad jag då inte tänkte på var att den inte stod på asfalt utan på grus. Plötsligt bara small det till, smällen kom från min vad och helt plötsligt låg jag på marken med stora smärtor och bad hustrun ringa efter en ambulans. Hur fan ringer man efter en ambulans i Holland på en campingplats, sa hustrun något förskräckt.. Där låg jag i gruset vid husvagnen som inte rubbats någon millimeter med stora smärtor i vaden. Hälsenan är nog inte av, sa jag till hustrun mellan smärtan och gråtattackerna. Smärtan avtog något och nu var frågan vad gör vi? Till läkaren var första tanken men var finns läkaren och hur kommer vi dit, förstår vi diagnosen och vad händer. Många frågor for genom huvudet där jag låg i gruset allt medan hunden Zack undrade vad som var på gång.

 

Genom ett antal mobilsamtal till Sverige Agnetas syster med familj, de har bra kontakter med läkare då en av deras söner är tennisspelaren Pim-Pim. Pim-Pim konsulterade sin läkare och sjukgymnast, vi fick lite tips och tester vi kunde göra för att konstatera om hälsenan var av eller inte. Själv trodde jag att vadmuskeln gåt av, vilket det senare visade sig var riktigt. Genom Pim-Pims hjälp via sina läkarekontakter fick vi beskedet att vi kunde ta oss till Sverige utan att skadan förvärrades. Nu börjar den stora showen.

 

Benet skall vara högt under resan fick jag besked på. Du får ha det på instrumentbrädan, sa Agneta. Hur vill du att en snart sextioårig äldre gentleman som är smidig som en stridvagn skall kunna klara detta. Sitta med benet på instrumentbrädan i 85 mil gick så klart inte men lite då och då kom lilla foten upp. Efter ett tag började andra muskler i kroppen göra sig påminda, visste överhuvudtaget inte om att jag hade dessa muskler.

 

Toalett besök var en upplevelse för omgivningen men inte för mej, det var en plåga som tog lång tid, några kryckor hade jag inte och så det fick bli ettbenshopp.  Husvagnen var enda toa alternativet och det gick till på följande sätt att ta sig dit. När jag väl kommit ur bilen fick jag ta hjälp av Agneta att börja den plågsamma hoppningen till husvagnen. Dessa 20 meter tog lika lång tid som det tar för en elitlöpare att springa 400 meter. Väl framme vid vagnen kom nästa problem hur kommer jag in. Vagnen är för hög för att jag skulle kunna hoppa in i den, lösningen blev att krypa in och krypa fram till toaletten. Lite tur måste man ha så där fanns bänkskivor jag kunde ta stöd emot för att resa mig. Toaletten på en husvagn är inte stor, just då önskade jag att jag inte vägt mer än 60kg för då hade allt varit lättare. När jag sedan var klar var det bara att falla på knä igen och krypa ut och ta sig tillbaka till bilen. Ett toabesök tog ungefär 15 minuter. Det blev några sådana under färden hem.

 

Agneta fick köra hela vägen, hjälpa mej på toa var gång, rasta hunden samt fixa mat när hungern påkallade detta. De 85 milen tog 16 timmar att avverka med alla stopp vi gjorde varannan timme av olika anledningar. Efter hemkomsten blev det akuten och där gick det ganska fort efter tre och en halvtimme hade jag får diagnosen att vadmuskeln var av, varit på ortopedtekniska avdelningen och fåt en rymdsko som jag skall ha på mej dygnet runt i en månad. Nu är jag sjukskriven en månad och sedan väntar rehab hos sjukgymnast. Hoppas jag aldrig får höra den smällen i vaden fler gånger för det var hemskt att höra.


Lars Jönsson


Franska vädret juli - augusti

Fransmännen vill helst glömma denna sommar, det är inte bara i Sverige som vi haft dåligt väder. På Franska Rivieran har det endast regnat två dagar i juli, men de som bor där trycker att det varit för mycket. I Paris har det regnat under juli månad dubbelt så mycket som är normalt. Ibland annat Alsace kom det den 8-9 augusti under 24 timmar lika mycket regn som det brukar falla under en månad.

 

Campingnäringen i Frankrike beräknas har gåt ner med 15-20 %. Familjer med barn som tältat har ofta avbrutit sin semester på grund av regnandet. De campingplatser som har haft övertäckt pool har klarat sig bäst.

 

De stora vinnarna denna sommar är biografer och museer som haft fler besökare än normalt under denna tid. Utomhus arrangemang och musikfestivaler är de stora förlorarna.

 

Endast längst ner på Franska Rivieran och på kusten mot Spanien har vädret varit någorlunda normalt i övriga Frankrike har medeltemperaturen varit mellan 4-6 grader under det normala.

 

Källa: Franska tidningar och nyhetsprogram på Tv, som hustrun förtjänstfullt översatt för mig till svenska.

 

Lars Jönsson


Komiska händelser från semesterresan

Elen som försvann 


Vi var på en camping i Österrike och hustrun skulle göra sitt morgonkaffe då plötsligt strömmen till husvagnen försvann. Hur kunde vi då veta detta. Genom åren har vi lärt oss allt om husvagnar den hårda vägen, vi har lärt oss att vissa uttag går på ström, därför kunde vi snabbt konstatera vad felet var.

 

Nu började jakten på var felet kunde vara eftersom de lampor som går på batterier kunde vi utesluta att felet låg i vår vagn. Frågan som nu sökte ett svar, var fler drabbade. Men först tog jag en sväng till skåpet där vi fick ström ifrån och kunde konstatera att alla säkringar var ok. Men jag tyckte ändå det såg konstigt ut på elmätaren för den snurrade inte och det tolkade jag som att ingen från detta strömskåp fick någon ström. Hustrun följde nu en ledning till en annan vagn och frågade om de också förlorat strömmen, de hade de gjort.

 

Då gick hustrun som pratar bättre tyska än mig till receptionen och berättade vad som hänt. Undertiden kom fler ut från sina vagnar för att undersöka varför strömmen försvunnit. Hustrun kom nu tillbaka med "elingenjören" på stället som snabbt såg felet. Det var en säkring han slog till i skåpet som satt dold det var därför vi inte sett den.

 

Felet som utlöst säkringen var en kabel som var skarvad och då det denna morgon regnade hade vatten gjort så det blivit kortslutning. Det gäller att ha en kabel utan en massa skarvar, då hade detta aldrig hänt.


Skakig lunch
 


På väg från Österrike till Frankrike tänkte vi stanna till och både tanka och rasta i Basel, tanka gick bra men sedan när vi skulle rasta fanns där ingen plats att ställa oss på. När man kör med husvagn är man hänvisad till att stå där långtradarna står och där var fullt. Då sa hustrun vi stannar på en rastplats i Frankrike i stället. Vi körde mil efter mil på en vanlig landsväg, då det inte gick någon motorväg dit vi skulle. Ingen rastplast i sikte utan det enda vi såg längs vägen var små parkeringsfickor med nödtelefon.

 

Till slut var vi hungriga och ville ha lite lunch så vi stannade till på en parkeringsficka. Där satt vi i husvagnen och åt lunch medan långtradare och bilar passerade utanför. Var gång en bil passerade skakade det till i vagnen så det blev en ganska skakig lunch. När vi sedan fortsatte färden såg vi under två mil fyra bra rastställen. Varför hittar man alltid det man letar efter när man inte behöver det

Vattenpumpen
 

Det kommer inget vatten ur kranen, har vi vatten i tanken då undrade jag? Ja det har vi sa hustrun jag har precis hällt på. Fungerar batteriet sa jag för pumpen går på batteriet sa jag. Hustrun kollade med de lampor som drivs med batteriet och de fungerade. Då var det bara att komma åt vatten pumpen och den var stendöd när hustrun tryckte på kranen i vasken. Det hördes inte det minsta ljud från pumpen. Slog den lite lätt i golvet och vips så fungerade den igen. Snart nog blev den trött och la av igen, slog den i golvet och den fungerade, så där höll vi på hela resan. På Camping Freizetzentrum Sägmûhle står det i en tidning, sa hustrun att de tillhandahåller service av campingvagnar till gästerna. Campingen ligger utanför Kaiserslautern i Tyskland, då tar vi den vägen hem tyckte jag.

 

Mycket riktigt så kunde de hjälpa oss med vår vattenpump. En reparatör kom till vår vagn och kollade om pumpen var sönder som jag trodde och det var den konstaterade tysken. Han fixade på fem minuter dit en ny och detta gjorde han gratis. Det enda vi fick betala var vattenpumpen som kostade 27,50 euro. Detta var en helt fantastisk service så hit kommer vi på nästa resa om vi har något problem.

 Fransk vinprovning 

VInprovning på franska är inte som en vinprovning i Sverige. Fredag eftermiddag klockan tre var det vin och ostprovning på campingen. Självklart tog hustrun och jag mej dit. Nu kom första överraskningen. Plötsligt började mannen framför oss prata klockren engelska. Det var kanske inte det språk man förväntat sig att höra just nu. Nu visade det sig att denna engelska gentleman skulle hålla i showen. För lite av show blev det. På programmet stod två vita, två rosé och två röda viner samt sju sorters ostar. Vi hade inte som i Sverige sex glas utan här hade man bara ett. Medan engelsmannen läste innantill om det första vinet på ett roligt sätt skickade han runt sin "lovley wife" att hälla upp vinet i glaset. Här var det inte frågan om några få centilitrar utan det var nästan fullt glas. Sedan fick var och en dricka när man ville inget snack om vad det luktade och hur färgen var och så vidare, nej pang på och drick.

 

Bröd fanns självklart framme på bordet det måste man ha till osten, och när första osten kom fram som passade första vinet var det rejäla bitar. Inte någon pytteliten bit som man får på ostprovningar i Sverige. Nej härligt tjocka stora skivor, vi var ju i Frankrike. Allt medan engelsmannen läste innantill på ett papper var osten kom ifrån och hur den gjordes. Och så där höll det på i en och en halvtimme. När vi så var klara med allt vin och alla ostar, var hustrun och jag ganska mätta för det hade även gåt en del bröd. Sex nästan fulla glas och sju stora tjocka ostskivor går inte spårlöst förbi. När vi kom till vår vagn kände kroppen för en liten "siesta" som blev till två timmar. Sedan var vi inte speciellt sugna på mat eller vin så middagen denna kväll bestod av två varma mackor med vatten till.

          

Stödbenet går e j upp på husvagnen

 

Där stod jag och försökte få upp det ena bakre stödbenet, men det rörde sig inte ur fläcken. Vad händer sa hustrun, jag får inte upp stödbenet. Va sa du, jag får inte upp stödbenet så vi kommer inte härifrån, sa jag. Hustrun blev nu något likblek för hur förklarar ett sådant problem på engelska eller franska. Vad gör vi nu, sa hustrun. Jag får väl krypa under vagnen och se vad som är fel, sa jag. Vad som var fel vet jag inte men stödbenet stod där det stod, trots att hustrun vevade på. Man vevar nämligen upp stödbenen med en vev. Vi får väl testa lite olika saker, sa jag innan vi kontaktar någon. Veva du sa jag till hustrun så försöker jag med handkraft hjälpa benet upp och se någon där uppe var med oss, det fungerade men det hördes inte som det skulle men vad gjorde det. Huvudsaken benet kom upp och vi kom iväg. Problemet får lösas när vi kommer hem.

 
Lars Jönsson

Frukost på franska

Gick till affären för att hämta ett painriche, för frukost måste man ju ha. Då står den lilla fransyskan där i affären och fäktar med sina händer, kanske försöker hon lyfta för att undkomma alla klagomål som framfördes på olika språk. Fäktandet berodde säkert på att hon inte förstod vad de klagande sa. Ur hennes mun kommer bara en massa ord som jag och ingen annan som är där förstår. Snart går det upp för mej och alla andra att bagaren inte kommit med painrichen ännu. De vita människorna som står där och klagar på sin skolengelska visar sig mycket riktigt vara engelsmän. De hade väl helst hämtat egg och bacon samt lite te och rostat bröd. Men nu stod de här något vitare än mig och lyssnade på en fäktande fransyska som ingen förstod, det ända vi ville var att hämta vårt dagliga bröd.

 

Till slut dök det upp en engelsman som kunde översätta vad den fäktande tjejen sa, brödet kommer om 10 minuter och då blev alla nöjda, allt medan kön växte. Nu är det så att 10 minuter i Frankrike kan bli till minst en timme om man väntar på bagaren. Och mycket riktigt när den hungrande mobben nästan tänkte gå därifrån kommer bagaren med brödet och då hade det gåt 50 minuter. I Frankrike ha det tre sorters painriche, men ibland skulle man tro det var ett basebollträ. Det finns små och stora skillnaden är att de stora har blivit bredare sedan finns det ett som är mörkare förmodligen har bagaren tagit något grövre mjöl, detta köper nästan bara kostmedvetna svenskar. Bon appetit

 

Lars Jönsson


Äventyr före äventyret.

Avfärd var planerad till lördag morgon 07.00 för tre veckors semester i husvagnen söderöver. På onsdag kvällen när hustrun skulle börja lägga in matvaror i husvagnens kylskåp, var temperaturen lika hög i kylen som ute, något var uppenbarligen fel. Nu vidtog en teknisk undersökning av en mycket oteknisk person, nämligen jag. Det jag och hustrun till slut kom fram till var att kylen fungerade på gasol men inte på el eller batteri. Allt övrigt i vagnen fungerade. Nu var frågan kunde vi komma iväg på lördag.

 

På torsdag ringde hustrun till Husvagnshuset i Landskrona då de säljer samma märke som vi har nämligen Wilk. De kunde ta emot vagnen och undersöka vad som var fel. Båtbiljetter var betalda och beställda till lördagen så vi ville gärna komma iväg då. Nu ställdes vi inför problemet kunde de hitta felet och åtgärda det till fredag kväll. Då tog vi beslutet att köpa en Dometic kylbox för att gardera oss, med en sådan kunde vi åka utan ett fungerande kylskåp. Nu hade de tyvärr ingen sådan hemma men efter diverse samtal med leverantören kunde vi få en sådan levererad dagen efter mot att vi betalade frakten, till detta sa vi ok. Nu kunde vi åka om inte kylen kunde lagas.

 

När vi kom på fredag kväll så hade "gubbarna" gjort ett fantastiskt jobb och fixat vår kyl. Det var nämligen elpatronen som gåt sönder. Man hade fixat fram och installerat en ny elpatron. Nu hade vi både ett fungerande kylskåp och en kylbox. "Gubbarn" på Husvagnhuset ställde upp till 100 % för att rädda vår semester, ett stort tack för den fina servicen.

 

Lars Jönsson


Trygghetsnarkomaner.

I vår lilla ankdamm här i det regniga Sverige slutar jag aldrig att förvånas. Nu river makthavarna ner barnens egenhändigt byggda kojor. Nu får barnen inte vara kreativa längre för det kan vara farligt. De som bestämmer detta är samma personer som byggde kojor på 50 och 60-talet, då var det inte farligt. Säkerhetskontrollen går före barnens kreativitet men inte har vi som levde på koj byggarnas tid blivit skadade, möjligen de som bestämmer för de fick förmodligen inte vara med, så nu tar de sin hämnd.

 

Nu mera skall lekplatserna utformas av landskapsarkitekter och miljöpsykologer, jo jag tackar, miljöpsykologer man får ståpäls över hela kroppen bara man hör namnet. När sedan barnen väljer att leka någon annan stans än på avsedda lekplatser så ojar sig landskapsarkitekterna och miljöpellenissarna. Tacka fan för det de fattar väl inte vad som är bäst för barnen det gör endast barnen.

 

Barnen rör sig för lite och blir allt fetare trummas ut var dag de måste aktiveras. Då gör föräldrar vad föräldrar förväntas göra. Köper cyklar, kanoter, studsmattor, springer med ungarna i skogen o.s.v. Men se här kommer nu de viktiga makthavarna med sitt lilla finger, att röra på sig är förknippat med risker. Här måste det finnas rigorösa säkerhetsbestämmelser och de är så hårda att ingen kan ha fysisk aktivitet allt enligt alla så kallade experter och många sådana dumhuvud finns det tyvärr gott om. Undras om de aldrig varit unga eller de är födda som trettioåringar.

 

Politikerna försöker lagstifta bort allt som är farligt för barn och vuxna. I min ungdom fanns det bara roliga lekar för vi fick själv hitta på dem. Lekplatser fanns inte, utan dem hittade vi själva på. Det har blivit både fot och handbrott och otaliga skrubbsår i ungdomen tid när barn fick vara barn.

 

Om jag vetat vad jag vet idag om hur farligt vi levde i min ungdom, hade jag kanske inte levt. Nu väntar jag bara på att man skall förbjuda alla under 10 år att leka utomhus för det är livsfarligt. Sitt vid datorn istället, men förresten det är ju också livsfarligt. Då får jag väl leka miljöpsykopat eller vad det nu var det hete, då klarar jag mej.

 

Nu skall jag gå och ta mej en glas, jag måste gå över två gator där jag kan bli påkörd, passera några uteserveringar och där kan jag bli nerslagen, tror jag "skiter" i glasen förmodligen är den giftig.

 

Lars Jönsson


En lugn morgon ?

Min granne Sten-Sture kom inrusande en morgon, ringa eller knacka på dörren var nog aldrig aktuellt i Sten-Stures hjärna utan hos sina grannar går man bara in. Ser du på morgonprogrammet i TV 4, flåsade han fram, mellan attackerna där han försökte få luft, min TV har gåt sönder sa Sten-Sture. Ja jag ser på fyran, sa jag. Du snart kommer det ett högtryck sa Sten-Sture. Hur vet du det, du kan väl inte sett vädret för din Tv är ju sönder, sa jag. Har du inte sett henne, hon är ju som ett högtryck hela hon. Nu började jag undra om Sten-Sture får vattensting för solsting är omöjligt då solen tagit semester i under lång tid. Jag säger bara Ulrika, sa Sten-Sture hon kan presentera vädret hon, undrar vilka kläder hon har idag och med vilken färg håret lyser upp hela tven. Nu fattade jag vad Sten-Sture pratade om. Sten-Sture satt och log, det syntes i varje fall i hela ansiktet. Men hon presenterar endast regnväder på regnväder sa jag. Men Sten-Sture hörde nog inte på det örat för han satt där framför tven och log och såg bara ett enda stort högtryck.

 

Lars Jönsson


Raindrops keep falling om my head

Jag har nu bott i en dusch i en månad huden har blivit våt och skrynklig. Han som skulle sköta vattenkranen tog fem veckors semester, det fanns helt enkelt ingen som kunde stänga kranen. Nu visar det sig att han inte varit på semester utan han var ute och letatade efter solkillen. Kanske hade solkillen fastnat i någon kö på E6 på väg till oss.

 

Kö slipper man nu om man skall köra till Stockholm för trängselskatten har åter anlänt efter en tids semester. Verkar som om man inte vill ha besökare i Stockholm. Trängselskatt borde man införa i den manuella kön på Ica Maxi till helgerna då kanske man fick fler till att scanna. Man håller på att bygga Center Syd Torso i mini format, det blev bara en våning till, man byggde på bredden istället. Trängselskatt borde man införa i Lödde nu när arbetet återupptas på E6, bara ett tips till politikerna.

 

Grillosen har åter börjat återvända till Lödde, men det gäller att inte grilla för mycket så man får betala för att släppa ut grillosen. Vi måste bevara miljön till våra barn undras vad de bevarar till mej. Regnar det för mycket beror det på koldioxidutsläpp och annan "skit" människan släpper ifrån sig. Är det för varmt beror på koldioxidutsläpp och annan "skit" människan släpper ifrån sig. Hur vädret än är så är det utsläppen och människans fel. Om man då tar bort alla utsläpp och alla människor då får man en bra miljö, det är ett bra miljöval.

 

Tour de doping cyklade omkring i Frankrike i juli månad, nu skall jag också ta lite doping i form av whiskey och sedan tar jag en runda med hunden och hoppas att ingen kontrollant hittar mej. Nästa vecka hänger jag husvagnen på kroken och drar med hund och hustru på semester i tre veckor söderöver. Bara att hoppas att vattenkranskillen inte har pass, så han även finns där jag är.


 Lars Jönsson

Skatt eller skratt

Nu är den tillbaka igen den berömda trängselskatten, nu är det återigen nästan förbjudit att köra bil I Stockholm . Nu börjar även politikerna i den södra landsändan att prata om denna trängselskatt som tydligen skall yngla av sig. Kanske kommer en sådan i Malmö också och varför det kan man undra. De kommer då att missa en besökare i framtiden och det är jag. Tänk om man införde denna skatt i Lödde på Center Syds parkering, hur kul hade det varit för alla butikerna att kunderna inte kommer. 


Kära politiker inför köskatt istället. Ica Maxi borde införa köskatt för alla som inte själv scannar sina varor, för vem vill frivilligt stå i kön till kassan en lördag. Alla vårdcentraler borde också införa denna skatt, för där är alltid lång väntan på att någon skall svara. Kanske får man en läkartid innan man dör.


 
Du har plats tjugosju och vi beräknar besvara dit samtal inom 30 minuter. Så låter det när man ringer någon bredbandsoperatör. Verkar inte som de vill prata med oss för när det gåt 30 minuter har jag plats nio. Inför köskatt och låt de betala 10 kronor för var minut jag får vänta i mer än 2 minuter. Det är likadant överallt där köer uppstår inför köskatt till folket kära politiker. 

Är det för varmt är det alla utsläpp och människors fel, är det för kallt eller det regnar för mycket, eller något annat fel är det också alla utsläpps fel. Lös den ekvationen någon. Klimatet är bra att skylla på när inget annat finns att skylla på. 

Ge alla Stockholmare varsin cykel så slipper de att betala skatt och vi i Skåne slipper ha ner dem hit, eller så inför vi vid gräsen en 08-skatt. 

Lars Jönsson

Att leva är svårt.

Ökat köttätande skadar miljön, skriver en tidning med svarta rubriker, ja herre gud. Snart är det väl fisken som skadar miljön så kött och fisk skall vi inte äta. Lever vi tillräckligt länge får vi säkert också reda på att leva är skadligt för miljön. Vem skall då hålla reda på ogräsen i mina rabatter och i min gräsmatta om jag inte kan leva för jag skadar miljön. Vad blir nästa stora rubrik om miljön? Det är ta mej f-n inte lätt att vara människa.

 

Jag har för ett tag sedan blivit farfar och nu skall barnet anmälas till dagis. Här måste man ha gåt en endagars utbildning i konsten att fylla i blanketten på nätet. Ringer man kommunen så blir svaret, fyll i blanketten på nätet. Kanske är det skadligt för miljön att ta emot anmälan per telefon, hur gjorde man innan Internets tid? Den här rubriken är fantastisk vem är barnets vårdnadshavare 1 och vem är barnets vårdnadshavare 2. För att bli med barn måste man var 2, har någon sett en kvinna bli med barn utan sperma från mannen.

 

Sen skall man fylla i när barnet skall vara närvarande och under vilka timmar. Om man jobbar var dag mellan 8-17 är det inga problem, men om man jobbar oregelbundet hur gör man då? Man får kanske inte gå på dagis för personalen vill gå hem. Regeringen förordar arbetslinjen men vem förordar dagislinjen till föräldrar med oregelbundna tider. Är det här jag som farfar kommer in, jag kanske kan Vaba, hustrun hade säkert tyckt det vara bättre jag svabbat hemma så städningen blivit av.

 

Regeringen halo, halo när skall politikerna anpassa dagis till verkligheten, så att folk som vill jobba oregelbundet kan göra detta för det är väl jobblinjen som gäller ännu.

 

Skall man cykla från Bjärred till Lödde centrum passerar man Löddebacken strax efter ån, då jag överhuvudtaget inte är dopad men döpt, så vid de enstaka tillfällen jag kommer här med min cykel brukar jag gå upp för backen. Den enda doping jag ägnar mig åt stavas konjak och whiskey. Tänk om alla cyklister använt denna form av doping, så kul Tour de France hade varit.

 

Lars Jönsson


Golf historia del 3

Tralee ligger utmed Atlantkusten och är Arnold Palmers mästerverk. Banan öppnades 1984 och är en fantastisk linksbana med höga sanddyner och oftast en förrädisk bris från havet. Hål 16 som är ett par 3 hål, 179 yards från vit tee, det är därifrån besökare spelar. Det som är vit tee i Sverige är blå tee på Tralee. Mellan tee och green finns bara en djup sänka och greenen har de placerat vid banans gräns. Slår man för lång hamnar man på stranden som ligger 30-40 meter nedanför green. Man slår alltså ut mot Atlanten och vinden kommer oftast därifrån. Det var om detta hål en Amerikansk golfare myntade följande uttryck. Att träffa denna green i hård motvind är svårare än att landa ett stridflygplan i full storm på ett hangarfartyg. 


Fortfarande är vi kvar på den gröna ön Irland och vi har nu spelat oss till en golfbana vid namn Portmarnock. Som ligger norr om Dublin. Här blev vi varse om vem som bestämmer över starttiderna. Vi hade spelat vår fyrboll och tänkte vi kunde gå en runda till efter att vi ätit lunch. Startern hade en stor bok i minst A5 format, här skrevs allt för hand inga datorer här inte. Mellan 14 och 16  var alla tider lediga så vi undrade om vi kunde gå ut 14.30. Men det gick inte your time on first tee is 16.15, sa startern. Där finns lediga tider mellan 14 -16 påpekade vi men på det örat vill han inte lyssna. Tillslut blev han något barsk i tonen, if you vill play are teetime 16.15. Här förstod vi att det inte var lönt att fortsätta diskussionen med startern. Det blev en lång väntan efter lunch, medan vi satt där och inväntade vår starttid gick det endast ut en två boll mellan 14-16, startern hade makten.

 

Lars Jönsson


En sommar kväll på en camping någonstans i Sverige

Sjön ligger spegelblank, vinden är fullständigt frånvarande denna underbara sommarkväll. Den gula solen som isommar så sällan visat sig, börjar sakta sin nerfärd mot horisonten. Snart börjar den stora aktiviteten runt om på campingen, grillarna plockas fram, laddas snart kommer de att tändas och en välkänd doft sprider sig runt campingen. Först måste dock camparna ta på sig det som är camparnas smoking, träningsoverallen. För att hålla olika typer av insekter borta från huden. Det drickbara i glasen är inte champange utan det är chatuea de la garge som fyller platsglasen. Några blanka svarta skor ingår inte i camparnas garderob. I år är nämligen pastellfärgade aircodition tofflor i plats det som är inne. Just denna sommar passar de även till det vatten som ideligen kommer från ovan. Tofflorna är nämligen självlänsande.

 

Lützen dimman som Gustav den II fajtades med, är inget mot den dimma som snart sprider sig över campingen med en väldig fart. Röksignalerna är många att man kan tro, mobiltelefonerna gjort sitt. Skillnaden mellan Lützen dimman och röken från campinggrillar är lukten. På grillarna ligger kött eller fisk och avger en välbefinnande lukt. Plötsligt tystar allt sorl och röksignalerna avtar, nu börjar det nämligen bli tid att äta det som legat på grillarna.

 

Plötsligt hörs dragspelstoner som letar sig ut över campingen, är det rätt det jag hör bäst att ge sig ut och spana efter var tonerna kommer ifrån. Vid en av vagnarna sitter en herre och spelar på sitt västkustpiano, tonerna flyget ut över hela campingen. Två turister från Holland tar en svängom till tonerna av Avesta forsens brus på gräsmattan. En efter en kommer campinggästerna med sina medhavda stolar och slår sig ner vid den dragspelande herren. När så skymningen och daggen börjar sitt intåg, drar sig gästerna hem till sina vagnar och dragspelstonerna slutar ljuda över campingen.

 

På morgonen efter rundan med hunden går jag förbi en liten påg som är ute och leker, han frågar om han får klappa hunden. Jag frågar honom om han sovit i förtältet, nej säger han. Har du sovit i husvagnen frågar jag, nej svara han. Jag har sovit hos mormor. Vad mer kan en campare begära än en underbar kväll och ett underbart svar från en påg, på en nyfiken fråga från en vuxen man.

 

Lars Jönsson

image39


Voffor gör di på detta viset?

Var gång jag skall ställa min tallrik i diskmaskinen på jobb, har alla andra börjat ställa tallrikarna i början. Jag får nästan alltid sträcka mig över alla tallrikarna för att kunna nå det lediga facket längst in. Har man då långarmad skjorta som jag så blir man ibland lite kladdig på manschetten. Varför kan de som kommer före mig aldrig börja längst in?

 

Samma fenomen inträffar om du skall parkera din bil på ett köpcentrum eller i ett p-garage Alla vill så nära som möjligt så man slipper gå. Dessa människor går sedan på gym eller springer i skogen, men gå från en parkering går inte. Helst skall man parkera utanför dörren, varför?

 

Var gång jag skall ta strykjärnet och stryka, så är det alltid tomt på vatten. Har vattnet tagit slut eller är det någon som inte vill fylla på det när det tar slut. Man kanske inte vet hur man gör men det är alltid likadant, varför.

 

De som läst vad jag tidigare skrivit vet att jag inte gillar miljöpartiet och alla miljöfundamentalister något vidare. Dessa människor skall inte få bestämma hur jag vill leva mitt liv, det enda liv jag har. Jag tänker inte be om ursäkt till någon för att jag lever som jag gör. Vem är det som säger att de har rätt, har dessa människor och våra politiker ensamrätt på att tolka sanningen eller vad som är bäst för miljön. Tänk om det skulle visa sig om några år att de har fel.

 

Undras om det är någon politiker som kan förklara varför vi skall betala så mycket skatt på el och bensin, varför gör de så mot oss?

 

Nu skall jag gå och dricka lite av min nya favoritdryck, radler. Det är hälften öl och hälften citronlemonad, skål ta mej fan.

 

Lars Jönsson


Golf historier från Irland del 2

Ibland kan jag inte förstå hur man tänker eller har tänkt. När vi hade spelat en runda på Royal Dublin Golfclub skulle vi ta oss något att äta och att dricka. Det var då jag upptäckte att det fanns fyra restauranger i klubbhuset. Det var två  restaurang för members i den ena måste man ha kavaj på sig och i den andra gick det bra utan kavaj. Sedan var det två restauranger för visiters där man måste ha kavaj i den ena och utan i den andra. Eftersom vi inte hade kavaj med så var valet enkelt. Problemet var att där fanns inga människor i någon av de fyra restaurangerna de enda som fanns där var servitörerna. Till slut hittade vi public bar. Där inne var det tjockt med folk som både åt och drack och där hamnade vi också. Tänk att stå där med fyra tomma restauranger, hur tänker man.

 

Ibland har jag fåt frågan vilken är den bästa golfbana som jag spelat. Det är alltid lika svårt att svara på en sådan fråga eftersom jag spelat många banor både i Sverige och utanför Sverige. Men en av dom som jag gillar mest är Ballubunion old course. När jag spelade den var det som att gå i himmelriket. Vädret var perfekt, vinden var perfekt, greenerna var perfekta och fairway var helt underbar. Hela banan var grön helt otroligt. Till höger och längs första fairway ligger en kyrkogård, där en av de mytomspunna golfhistorierna påstås härstamma ifrån.

 

Fyra Irländska gubbar står där på första tee, och skall spela sin söndags runda, när plötsligt ett begravningssällskap kommer förbi. Den ena utav gubbarna lyfter då på sin keps. En av de andra frågar då, känner du den döda eftersom du lyfter på kepsen, ja det gör jag sa mannen, vi var gifta i fyrtio år.

 

På denna mytomspunna första tee stod jag och skulle slå ut, jag hade solen rakt i ögonen. Bakom mej stod mina tre medspelare och den Irländska startern som säkert var i sextioårsåldern. Han var klädd i slitna bruna byxor och han hade en rutig kavaj utanpå den slitna skjortan, på huvudet hade han en keps och i mungipan hängde en cigg. Då min driver av naturen slicar dvs bollen går lite till höger låg kyrkogården farligt när och jag undrade hur många bollar som hamnat där. Drog till med min driver och tappade bollen för den gick rakt in i solen, frågade mina medspelare om de sett bollen men samstämmigt sa de nej. Då hörs plötsligt Irländarens röst, Just outside, Sir. Om detta betydde att bollen fanns på kyrkogården eller inte kan man undra över. Till saken hör att bollen låg på rätt sida om kyrkogårdsmuren med några centimeter, jag förundras än idag hur Irländaren kunde se detta.

 

När vi så kommit till hål tre stod vid tee en Irländare vars uppgift var att kolla så spelet flött på banan. Treans tee låg nämligen på en kulle. Hållet var ungefär 160 yards. En av spelarna tog då fram klubba nr 5, gubben sa wrong club. Nej sa spelaren den blir perfekt, wrong club upprepade Irländaren. Kompisen slog till bollen och han hamnade 10 meter förbi green, då hör man Irländarens tysta röst What did I say. Än idag kan man fundera på detta, hur kunde han veta.

 

Lars Jönsson


Golf historier från Irland del 1

Tyvärr kommer jag inte ihåg vad banan heter, men i detta sammanhang kan det kvitta. När vi fyra killar kom till golfshopen för att betala vår greenfee möter vi ett äldre par från Örebro som är på väg ut på banan. Medan vi står där och genomför betalningen och bokar av våra starttider hos pron kommer det äldre paret tillbaka. De frågar pron var damen skall spela ifrån eftersom de inte upptäckt någon damtee. Pron tittar förvånat på dem och säger, ladies can drop the ball enywher and play. Ja, ja så kan det gå, till saken hör att banan faktiskt inte hade någon damtee, vilket vi upptäckte när vi spelade.

 

Watterville är en mycket bra golfbana som jag varmt kan rekommenderar. När vi kommit till hål 5 hade vi en golfbil bakom oss. Det var två personer från klubben som åkte runt och såg till att golfspelarna höll tiden mellan hålen och att det inte blev något ledigt hål mellan bollarna. Hål 5 var ett par 5 hål och efter att samtliga fåt på bra och långa utslag, stod vi och väntade på bollen framför oss. En i vår boll var långt slående och han vågade inte slå sitt andra slag. Då kom golfbilen fram till oss och de ville att vi skulle spela så vi inte kom efter, vi förklarade att en av oss slår långt och det finns riks för att han träffar de som är framför oss. På detta öra lyssnade inte Irländarna, utan vi skulle slå annars kunde vi lämna banan. Då gick han som slog lång av oss fram och slog sitt slag, bollen passerade de framförvarande. Irländarna mumlade något och drog i väg i sin golfbil. Vi såg sedan inte till dem på hela rundan.

 

På alla banorna vi spelade blev vi erbjudna att ha en caddy, det kostade såklart att hyra en sådan. Det fanns olika priser och caddyna var också klassade i guld, silver och brons. Vi blev aldrig riktigt kloka på denna indelning och varför den ena skulle vara bättre än den andra, de skulle bara bära våra golfbagar.

 

Lars Jönsson


Tidigare inlägg Nyare inlägg