Lasses kåserier & berättelser

Någonstans i bakgrunden hörs ett ljud, sakta men mycket sakta öppnar jag det ena ögonlocket för att kolla vad det står för tid på den digitala väckarklockan som automatiskt börjat spela låten ”Underbart” vilken låt att spela 05.30 som den digitala klockan står på en måndag morgon. På väg in i badrummet hoppar jag över vågen, för den visar ändå alltid fel siffror i förhållande till min längd, varför finns det inga vågar som visar rätt siffror. Kläderna som sen skall på är alltid för små, fattar inte varför jag inte kan köpa rätt storlek med en gång, kanske är det så enkelt att klädstorlekarna minskar med åren. Måttbandet som skall kolla midjemåttet är alltid för litet, kanske har det går av på mitten eller så har det krympt i tvätten.

Snart är det dags att åka till jobb och jag har aldrig fattat varför bussarna alltid skall gå i tid, jag missar konstant bussen. Får väl ta och slå en signal till bussbolaget och fråga vilken klocka de kör efter än har jag aldrig kommit med 7.05 bussen trots jag går upp 05.30. Väl framme på jobb denna måndag väntar nu först en stunds fika med kollegorna. Nu går de igen vad de sett på TV under helgen och oftast är det bara ”skit” program tycker de. Men varför tittar man då på dessa program, jag fattar inget men så gick jag ju upp 05.30 och som vanligt missade jag bussen.

När så en hård arbetsvecka är slut skall alla hem och ha en mysig fredag, jag vet nog hur en mysig fredag är och denna mytomspunna fredag är likadan var fredag oavsett årstid. God mat, några glas vin och sen början på något TV program för hustrun är det alltid likadant hon sover oftast i stolen innan klockan slagit 21, hur f-n mysigt är detta.

När lördagen kommer så tar arbetsledaren i detta faller hustrun och delar ut order för helgen. Men trodde att man skulle vara ledig när man inte jobbar. Nä, i Sverige jobbar vi även när vi är lediga och vi är så dumma att vi jobbar gratis, kan undra vad skatteverket har för synpunkter på detta. Nu skall jag arbeta för hustrun i helgen, trädgård skall göra i ordning, huset skall städas, fönster tvättas, förrådet snyggas till, blommor planteras, åka handla mat osv. Har någon i detta avlånga rike hört talas om kyrkomötet i Laodicea år 364-365 förmodligen inte för då hade vi inte jobbat en söndag och åtminstone haft en vilodag i veckan. Vissa förändringar över tid är sämre. Nu jobbar jag sju dagar i veckan. Fem dagar mot betalning och två dagar gratis om nu inte mat räknas till ersättning. När får jag vila men eller kan vi införa en åttonde veckodag. För när jag blir pensionär hinner jag inte vila för då har jag så mycket som skall göras.

Har läst om alla krav som kommunen har på HC Education. Det är bullermätning, radonmätning, solskydd skall sättas upp och grannarna skall ge sitt tillstånd. Tror detta kunde bli en trevlig artikel i Grönköpings Veckoblad för så komiskt är det. Dessa tjänstemän och deras politiker som skall in och fingrar på allt. Läste i någon artikel att man inte fick måla om husen i Hofterup, men herre jösses trodde vi lämnat gamla Östtyskland där jag varit många gånger under 70-80 talet där skulle allt vara lika. När det gäller friskolan så har man förmodligen i det rödgröna röran gänget så många invändningar politiskt att man på alla sätt hindra något bra. Ingen stans pratar man om skolans innehåll, utan om solskydd i ställer. Kanske skulle alla politiker ha ett solskydd så de inte fick solsting

Just nu ringer de som galningar alla dessa försäljare som skall försöka sälja något, vissa till och med erbjuder proven gratis. Det jag lärt mej genom ett långt liv är att inget är gratis, någonstans i kedjan kommer jag att få betala. Visa mej det företag som säljer saker gratis och går med vins. Alla saker är alltid bättre hos den som ringer, jag låter de hålla på en stund och sedan frågar jag om de vill köpa min gasolkamin som är väldigt bra, har ännu inte lyckats sälja den. Har aldrig köpt något via telefon, kommer aldrig köpa något via telefon. Det jag vill ha köper jag i en affär. Men slutar aldrig förvånas över säljarnas hjändödhet eller kanske dövhet för de fattar inte vad man säger, eller så står det inte i manuset att kunden jag prata.

Det är en fröjd att handla på systembolaget, inte för att de är billiga eller har alla sorter, utan för att de är så kunniga och ger goda råd om man bara frågar dem, vilket jag gjorde på Center Syd idag. Det slutade med att vi pratade om olika maträtter och vilka viner som passade till i 20 minuter en väldigt givande stund. Här är jag kluven med att sälja vin överallt vilket jag inte har något emot, men då får man kanske inte samma råd av mycket kunnig personal. Nästa gång du inte vet vilket vin som passar till vad, fråga personalen, kan lova dej de gillar att få visa sin kunskap, du kan i och för sig googla, men inte lika roligt.

Till slut förvånas jag inte över att våren försvann, men den kommer nog igen eller som barnbarnet brukar säga när han lämnar mej, Hej då, kommer imorgon igen. Håller tummarna för att våren lyssnar på honom.

Så stod han där i dörren allas vår redaktör och hade en liten present till mig av det träiga slaget, nämligen en huggkubbe. Jag har för några månader sedan skaffat en liten täljstenskamin. Veden måste ibland klyvas så då kommer min huggkubbe bra till pass. Nu får jag ut och leta efter en som kan hugga veden till mej för som bekant är jag envist lat av mej. Kanske finner man en sådan på blocket, där finns ju allt.

Som rubriken antyder är det något som går mot slutet, du som läser mina bokstäver behöver inte bli orolig för de kommer nya så länge Löddebladet finns. Att livet går mot slutet vet alla, det gör det hela tiden och det kan ingen ändra på ännu. Men jag syftar inte på detta slut utan på att ett långt arbetsliv går mot sitt slut. Jag kommer mot slutet av året att gå i pension, inte så att jag blir 65, utan min arbetsgivare tycker att jag skall bli fritidsforskare istället för bankman och den nya titeln har jag inget emot. Men på något sätt känns det ändå märkligt att ens invanda rutiner försvinner och skall ersättas av andra oinvanda rutiner. Nu väntar jag bara på anbud från alla pensionärsföreningar vad man kan göra i Lödde med omnejd när man inte ska till arbetet. Kommer säkert bli en del bokstäver om ett nytt liv, för i huvudet är man ju fortfarande tonåring, känns så ibland när jag passar barnbarnet. Kanske finns inget i Lödde att göra när man inte jobbar än att hänga på Center Syd.

Följand yrken kan jag sedan sätta på mitt nya visitkort. Heltids semester, TV-serie granskare, Oanställd, Pysselsamordnare, "Mellan groggar", Livsnjutare, professionell dagishämtare.

Torsdagsmorgon med hunden. Lödde ligger tyst och öde. Fåglarna kvittrar. Solen det underbara värmande röda klotet, har precis gått upp över horisonten. En doft av våren. Det är då jag plötsligt upptäcker att jag nästan går på en återvinningsstation. Var det allt detta skräp den nedfallande snön täckt, då hade det nästan varit bättre snön funnits kvar. Kan undra om denna städning går under hushållsnära tjänster. Kommunen kan kanske inte använda RUT här.

Kvotering är ett uttryck som är på modet. Nu skall man lagstifta om att kvotera in folk av kvinnligt kön i styrelserummen. Nu behöver du som är kvinna inte vara duktig utan se bara till att bli kvoterad. Detta är nog det mest fantastiska jag hör i mitt liv. Nu skall det in fler kvinnor i olika styrelser, inte för de är duktiga utan för de är kvoterade. När skall mannliga lag i allsvenskan kvotera in kvinnor i laget. Politiker vakna nu dags kvotera in folk överallt. Till regeringen kommer man om man inte kan svara på någonting, svammel är en bra egenskap. Frågan som man kan ställa sig hur mycket skall politiker få bestämma över våra liv. Om nu inte kvoteringen blir lyckad, vad händer då?

Rot avdrag är bra säger politikerna det skapar jobb, Rut är inte bra trots hon är kvoterad, rödgrönaröran vill inte ha Rut fast hon skapar jobb. Man blir aldrig klok på en politiker men så är nog de som bestämmer sånt här kvoterade in och se där hur det går, det går åt helsike. Varför är Rot bättre än Rut och varför är inget bra som skapar jobb. Vad händer sen när Rut försvinner skall en kvoterad polis ut och leta eller…… Jag vet vad som händer sen, det blir högre skatt och mindre jobb. Kom nu ihåg om tre år vem som sa det

El-choken, ja inte så att jag fick el-choker utan det var el-räkningen som jag trodde var på ett halvår men den var på två månader, trodde någon räknat fel som var kvoterad till denna räkneuppgift, men så var det icke utan priset hade gått upp för den röliga elen,, dubbelt upp var det. Och dyrare kan det bli, den rödgrönaröran vill höja skatten på el, liksom på bensin och så får vi mindre i plånboken på lönen när skatten är dragen, men de som inte jobbar för höjning av sin lön, kallas bidrag, men de har kanske ingen elräkning. I fortsättningen får vi värma oss med åkerbrasa. Passa på innan det blir skatt på denna brasa.

Till sist skulle jag vilja träffa Jacques E Brandenberger. Om nu någon undrar vem det är så är det kanske inte så konstigt. Det är mannen som uppfann cellofanet, vilket pucko han måste ha varit. Finns inget som är värre än att pilla bort det där förbannade cellofanet på en nyinköpt CD eller DVD. Det suger ju fast i materialet och är garanterat inbrottssäkert. Jag tror han var sadist och ville alla människor illa, därför han kom på den förbannade ”djävla” plasten som förstör allas liv. Men vad händer sen när plasten är borta, vem uppfinner vad och varför, kanske är en fråga om kvotering.

I fredags morse stod jag och hustrun på Lunds central för att med den spårbundna trafiken köras till Södertälje, där hustruns syster bor. När vi så kollade skärmen vilken perrong vi skulle gå till, stod där med stora bokstäver INSTÄLLT. Det tog lite tid att få in detta ord i hjärnan, tåget skulle alltså inte gå om 20 min, det skulle aldrig avgå från Lunds central, i varje fall inte denna dag är 2010.

Snabbt gällde det att ta sig till biljettluckan och fråga vad som hänt och hur vi nu skulle göra. Bakom disken satt en trevlig tjej som vänligen förklarade att i januari och februari brukar man ställa in Intercitytågen då och då. Smaka på den kommentaren ”brukar man” hur fasiken skall vi som aldrig åker tåg veta detta. Nu visade det sig att vi blev ombokade till ett X2000 i första klass och vi behövde inte betala nåt extra. Detta kunde vi stå ut med då det visade sig att det ingick gratis frukost i resan, värre saker har jag och hustrun fåt utstå. Endast något försenade kom vi så fram till Södertälje, vi som tror vi hade mycket snö i Skåne blev tagna på sängen, här kunde man prata om mycket snö. Sen blev det inte bättre av att det kom snö och blåst under hela lördagen.

Under lördagen funderade jag och hustrun på om vi skulle komma hem. Via Internet undersöktes om vårt X200 var inställt eller inte, men se det var det ännu inte. Med en försening på en timme kom vi så iväg från Södertälje. Bekvämt satte vi oss tillrätta i första klass, synd bara jag inte hade datorn med så jag kunde surfa nätet. Matsäck hade vi med oss om vi skulle bli stående på spåret någonstans. Informationen vi hela tiden fick var hur bra som helst, alla fick reda på vid varje station när deras anslutnings tåg gick eller om det var bussar istället. Vi blev stående lite här och där men med gratis tidningar, kaffe, kaka, vatten, te och en bra egen bok så var dessa stopp inga problem, att jag sedan somnade till var bara underbart. Vi anlände till Lund C två timmar försenade. Trots snökoas och inställda tåg kom vi hem och det var mackor kvar i matsäcken. Alla har vi olika upplevelser av SJ men min är bara positiv, än så länge.

Under en heldag skull barnbarnet som är 2,7år tillbringa en hel söndag hemma hos mej och hustrun. Vad gör man då för skoj för att inte sätta dem hos den enklaste barnvakten framför Tv:en där man kan visa videofilmer under en heldag. Man får använda hjärnan och dagen avlöpte som följer.

Till lilla lunchen skulle vi göra pannkakor och jordgubbssylt. Mängden fick jag mäta upp sedan fick Jacob hälla upp mjöl och mjölk i en bunke, att det kom ungefär lika mycket utanför är en annan historia. Äggen som skulle knäckas gjorde han elegant och allt hamnade på golvet, har man inga städuppdrag så får man. När så jag fåt allt på plats i bunken skulle vi vispa, behöver kanske inte berätta var det mesta hamnade, det kan nog var och en själv tänka sig. Men till slut var så smeten klar och jag lagade pannkakorna annars hade inte smeten hamnat i pannan utan på spisen. Han åt två pannkakorna med god aptit och hade jordgubbssylt i hela ansiktet, smällar man får ta.

När han så sovit en stund var det dags för dagens höjdpunkt, buss till Lund, där vi skulle ta en fika på Nova. Ögonen tindrade på Jacob där vi stod och väntade på bussen. Har aldrig sett ett barn sitta så stilla på en buss det var nåt magiskt att sitta där och titta ut, sen var det byte i Bjärred och bara detta var en upplevelse. Plötsligt ropar någon ut vad nästa hållplats heter. Rösten kommer från taket och Jacob tittar förundrat upp i taget och säger ”pratar uppe”. Väl framme vid Nova gick vi in för att ta en fika och en rundtur på Nova innan vi åter skulle åka hem. Hela tiden sa Jacob ”åka ny buss”. Nu kommer dagens överraskning för min plånbok och det kan nog betraktas som nästan ett rån.

Jag beställer på ett kaffeställe en kaffe latte, en coca cola flaskan är på 25 cl och två bullar. Då säger den unga tjejen bakom disken, det blir 114 kr. Kan man se ut som en fågelholk i ansiktet som gjorde jag nog det nu. När vi så hade fikat färdigt skulle jag till bokhandeln för att inhandla några böcker till mej själv. Där inne springer Jacob och gömmer sig på olika ställen och plötsligt är vi involverade i leken hitta Jacob, en intressant och krävande lek. Sedan var det dags att ta sig till busshållplatsen och åka hemåt även denna gång med byte i Bjärred. När vi så kommit ombord på Bjärreds bussen är där plats längst fram och där sitter Jacob och tittar förundrat på han som kör, chaffisen pratar med Jacob och tutar när han skall köra, det var sen inte det enklaste att få av honom ur bussen och det första han säger när vi kommer hem är ”annan dag buss”. Sen får han se 15 min på en videofilm innan föräldrarna kommer och hämtar honom. Efter en timme får vi ett sms från föräldrarna, Jacob somnade nästan omedelbart han kom hem. Där ser man att pannkakor, bussåkning och fika kan göra underverk. Kan också nämna jag var ganska trött i skallen. Nästa tång blir det både buss och tåg. Tv:en behövs inte för att ha roligt, men den underlättar om jag inte vill bli trött

Du är lat sa hustrun när jag inte hittade dammsugaren. Nej sa jag, jag är inte lat men du vet väl kära hustru att jag och dammsugaren inte drar jämt, det har vi aldrig gjort. Den enda dammsugare jag gillar är den med grön marsipan och choklad i ändarna, fast å andra sidan så suger den damm djädrigt dåligt.

Du sa jag till hustrun, vet du varför det heter städare, jo helt enkelt för att denna människa städar och varför ska jag då göra detta när det finns proffs på sådant. Vi har ju diskmaskin till disken och tvättmaskin till tvätten, på utmärkta apparater som sköter om detta så att jag kan vara lat utan att känna samvetskval.

Lat är en mycket svår konst som uppfanns av en latmask, han var så lat att latheten nästan inte kunde uppfinnas. Hustrun förfasar sig över min lathet när jag inte gör något, att inte göra något är också en svår konst. För mej finns ingen lathet utan bara smarthet. Gäller att göra så lite som möjligt och få det att se ut att göra så mycket som möjligt. Tränar på detta var dag, för konsten måste underhållas annars försvinner den. Det är precis som med vilken idrottsman som helst, träning ger färdighet.

Funderar på att starta kurser i lathet för det borde vara många som är intresserade av detta, ta bara politiker, de är så lata att de inte orka ta ett vanligt jobb men uttala sig om dessa är de inte för lata för. Ikväll kommer jag sätta personligt rekord i lathet. Tre handbolls matcher på TV, så där kommer jag att sitta i min favis stol, med ett glas whiskey. Har jag sedan riktigt tur så somnar jag till en stund framför tv:en och när jag vaknar känner jag mej nöjd. Denna dagen blev också en lat dag. Hurra

Jag är ingen komplicerad människa trots att hustrun påstår detta. Jag är däremot väldigt motsägelsefull som man, då jag ibland klär mej i kostym, går i svarta lackskor och har fluga, jag bryr mig om mitt yttre och har fler plånböcker än vad jag har fickor att stoppa dem i. Om ni bara visste hur mycket jag avskyr rosa, fluff och glitter, men jag är inte rädd för att ta i och bli smutsig. Jag har även något konstigt inne i hjärnan som säger till mej att jag skall ogilla allt som andra gillar, därmed inte sagt att jag influeras av andras val här i livet.

Vid de tillfällen jag använder strumpor vilket inträffar var dag är de oftast olikfärgade beroende på att jag kanske är färgblind. Vilken vettig människa orkar egentligen leta runt i lådan efter två som ser likadana ut när det går lika bra med ett ihopsatt par. Jag har räknat ut hur mycket tid jag sparar på att bara sticka ner handen och vara nöjd med vad jag får tag i, istället för att som många strumpletande kålhuvuden till människor fiska runt i lådan  När jag sitter i min husbil och kör runt med olikfärgade strumpor på fötterna, ligger ni andra med huvudet i en strumplåda och gormar och skäller för att ni inte hittar ett par av samma sort, hur normala är ni egentligen.

Detta leder till den lilla funderingen varför det alltid saknas en strumpa till paret. När jag tömmer tvättmaskinen är det alltid ojämt antal strumpor som fiskas upp nytvättade, var har en tagit vägen. Äter tvättmaskinen strumpor kanske eller var blir den av. När hustrun ber mej stortera mina strumpor från tvättlådan för nytvättat, blir det alltid 2-3 udda över, var fasiken kommer de ifrån. Kan man kanske köpa udda strumpor, ja vem vet.

Ännu återstår det ett antal timmar till att någon skäggig person skall stå där på Skansen likt ett museiföremål och läser en stenåldersdikt av Tennyson om en klocka som skall ringa ut ett gammalt och in ett nytt år, vi kommer bara alla ett steg närmare livets slut.

Innan vi har kommer så långt skall våra gäster hälsas välkomna och maten skall intagas tillsammans med diverse alkoholhaltiga drycker, inte konstigt folk är lite runda under skorna när vi närmar oss det magiska slaget 24.00. Plötsligt så bara sätter hela det stora sällskapet sig i rörelseframåt nästan på ett led, ut mot trädgården. Männen är på fötterna utrustade med lågskor och de änglalika kvinnorna har höga klackskor på sej. Alla kvinnor halkar omkring på isen som bildats på gräsmattan och fnittrande håller de i varandra för att inte dratta om kull.

När alkoholen och kylan möts, skapar fulla människor alltid en speciell atmosfär. Många har klätt sig alldeles för tunt för denna skjutaraket expedition, så nu står vi alla där och huttrar med ett champagneglas i handen. Alla väntar nu bara på att raketerna skall lyfta mot den molnfria skyn. Plötsligt ropar någon, vad är klockan, kan någon ringa fröken ur så vi inte skjuter för tidigt. Med stelfrusna fingrar ringer någon och så börjar nedräkning, TRE TVÅ, ETT, Gott Nytt År. Samtidigt som alla mobiltelefoner börja ringa för alla har fåt ett sms. Sen gäller det för kvinnorna att leta rätt på sin halvfulla karl, så att rätt man får den första kyssen.

Det är inte vågen som sedan går laget runt utan kramen, alla skall nu kramas och nyårslöften skall uttalas. Plötsligt känner man en stor saknad efter att ett gammalt år plötsligt försvunnit och ett nytt orört ligger framför en. Man får lite ångest över detta, man vet ju ingenting om vad som skall hända, året vi just ringt in. Plötsligt inser alla att vi under året kommer att bli ännu äldre och det är ju inte alltid så kul. Stelfrusna går vi så sakta in och fortsätter drick grogg.

Dagen efter ligger man så återigen bakfull där i soffan. ser på musik från Wien, backhoppning från Garmisch och somnar sedan som vanligt till Ivanhoe. The same presidium as last year.

Lasse Jönsson

Finns det nåt mer meningslöst än snö, det är bara fryst vatten som kommer från himmeln, sitter säkert någon förbannad människa där och kastar ut fruset vatten. Tänk bara om flingorna vore större och hårdare, då fick alla ha hjälm. Det kan inte vara normalt, sätta några brädbitar på fötterna och sedan transportera sig nerför en backe med olika färger (så kallade pister) i väldig fart. Man kan slå sig om man ramlar och då är snön väldigt hård, eller försöka staka sig fram på dessa brädlappar, finns till och med de som kör på dessa brädlappar mellan Sälen och Mora, hur ser dessa människors hjärna ut mån tro. Hade gud velat vi skulle åka skidor hade vi fötts med större fötter.

Finns folk som bygger hotell av fruset vatten, finns där någon bastu inne i hotellet så man kan bli varm. Folk betalar pengar för att få sova bland isblock, när man bara kan krypa in en kyl hemma, fast å andra sidan får man nog inte plats i en kyl. .Nej vägra snön, jag vill ha bort den, den är bara i vägen och så är det djädrigt kallt. Mysigt med snö säger folk, stämningsfullt säger folk, hur fan tänker de. Hur mysigt är det att komma in i huset som en snögubbe och blötta ner allt inomhus, var är mysfaktorn i detta. Var finns det stämningsfulla i att det snöar ute och man har tre lager kläder på sig för att överleva ute i fem minuter. Tacka vet jag att få sitta inne i värmen framför brasan, där det ur högtalarna kommer, sötsliskiga julmelodier. Då dricker jag ett glas av en sötaktig julmust som ännu inte hunnit förvandlas till påskmust.

Rudolf med röda mulen hette en helt vanlig ren

som blivit kall om mulen, därav kom dess röda sken.

Rudolf fick alltid höra "Se, han har sitt dimmljus på",

att han blev led på detta, det är sånt man kan förstå.

Men en mörk julaftonskväll Tomtefar han sa:

"Vill du inte Rudolf säg, med din mule lysa mig."

Allt se'n den da'n den renen  tomtens egen släde drar.

Rudolf med röda mulen lyser väg för tomtefar.

Idag har jag lyckats med vad jag inte gjort tidigare under min levnad, vet i fasiken hur det gåt till, men lyckats med konststycket att göra precis INGENTING. Nåt gjorde jag fick sätta på cd med en härlig låt av Lasse Stefanz, ”sju av himlens änglar” och jag som egentligen inte gillar dansbandsmusik, men låten är för böveln bra. Hua.

Konsten att göra ingenting är en svårkonst, som jag ärligt talat tror att vissa människor har en naturlig talang för, men jag tillhör tyvärr inte de människorna. Det är så djäkla tradigt och det krävs nog en hel del träning för att klara av det på elitnivå, jag klarar inte ens av det utan träning. Den yngre sms och mobil generationen kallar det ”softa” Har på den senare tiden studerat denna generation mycket ingående och sett hur de sjunker ner på en fläck, man ska för böveln dega till kroppen ordentligt och inta ett apatiskt uttryck i ögonen. Blir man tillfrågad vad man gör skall man grymta knappt hörbart soooffftar, för att sen inta det där apatiska uttrycket.

Men jag sitter där och softar, undrar jag varför ingen kommit på att starta kurser i softning. Man skulle kunna samlas i en lokal tillsammans, massaapati, men självklart under övervakning av en observant kursledare, vars främsta uppgift är att se till så ingen vaknar till och ser pigg ut. Jag tror faktiskt jag har hittat en guldgruva i det är, men nu hinner jag inte skriva mer, måste utgå för att åter göra ingenting och softa!

Lucia denna utspökade människa i något vitt lakan och ljus i håret, fast lakanet påminner om ett nattlinne för det är ju i den tidiga morgontimman hon går där i täten på sitt löjliga följe. Hon skrider sa sakta fram i vita tubsockar och sjunger sånger med konstiga texter. Följet efter henne är också klädda i lakansvitt och har ljus i handen. Sist i följet går några fjuniga tonåringar i grådassiga lakan med en dumstrut på huvudet, de kallas stjärngossar. Texterna som kommer ur deras munnar är så ålderdomliga att ingen nu levande människa fattar vad de säger. ”Natten går tunga fjät, runt gård och stuva” Vad är tunga fjät? Och hur går man runt en gård och stuva?

Tomten vem fasiken är det är det egentligen? Är han riktigt normal? Jag tror inte det, jag tror om man nu får tro, att det är en kraftigt överviktig karl. Han har alltid fruktansvärt konstigt röda kläder på sig och vitt långt skägg!. Alla har väl märkt att tomten har en ganska svår talstörning han säger ideligen Hohohoho. Vilken normal vuxen människa går runt i vardagen och utstöter dessa läten, möjligen en full människa som varit på firmans julfest. Sen kan man också undra varför det från varje familj går ut minst en vuxen man och köper tidningen, just när tomten är på ingång. Förmodligen har tomten sms:at med mannen som just gick för att köpa tidningen. ”Du nu är jag på G”

Tomten har bra arbetstider han jobbar bara en dag om året och det är den 24 december. Möjligen är det därför han är så djädra glad och hela tiden säger hohoho, vem skulle inte göra det med endast en hård arbetsdag och 364 semesterdagar. Varje jul kommer han med sin tomtesäck, rakt in i våra hem, snor en halvflaska glögg, klappar barnen på huvudet och frun på häcken, sen vidare ut till nästa familj, där en stackars man till är utkörd för att köpa en tidning!

Har ni tänkt på att vi nästan har midsommar väder denna julafton, solen lyser med sin frånvaro och tempen står på 11 plus. Grått och trist och så regnar det. Har ni också tänkt på hur mycket gemensamt jul och midsommar ha förutom vädret. Det är samma sil bord som går igen med ett och ett halvt års mellanrum. Snapsen är också den samma, fast flaskan är något förnyad och på sommaren inköpt på Bordershop. Julöl blir på sommaren sommaröl innehållet i burken har samma procenthalt så man blir lika yr i knoppen av bådadera. På sommaren skuttar vi runt en klädd stång på julen har nästan samma stång fåt gröna bar och röda kulor på sig. Musiken är för övrigt den samma. Kan man inte slå ihop dessa högtider för vädret är ofta detsamma. Fast julsånger på midsommar känns nog lite fel.

Hustrun väntar invasion var dag i hemmet, på vår kläddhängare som sitter fast i väggen har vi 14 stycken ”klädpinnar” sådana där moderna saker man ska hänga ytterkläder på. Just nu är två av dessa ockuperade men alla andra inväntar sina gäster, problemet är bara, när kommer gästerna? Men tomma där skall de hänga och påpekar jag det så kommer den där blicken som jag inte vill ha.

En dag kom Kurt-Orvar in till mej där jag satt i köket. Du, sa han jag fattar inte mej på fruntimmer, han menade alltså hustrun hans. Du vet vi har två töser som kommer och städar till oss. Men nu har hustrun fåt för sig där måste vara snyggt när de kommer, så jag blir kommenderad att städa innan de kommer, jag får inget betalt men de får betalt för att städa ett redan färdigstädat hem. Hur tänker hon sa Kurt-Orvar och för en gångs skull höll jag med.

Kurt-Orvar kom inrusande till mej med andan i halsen, ansiktet hade en rödaktig ton man kunde tro han var arg. Vilket det visade sig att han var. Du, sa Kurt-Orvar nu har de gåt för långt på jobb, jaså sa jag. Vad har hänt. Du, de har infört toalettregler- Från och med idag kommer en toaletts besöks kontroll att tas i bruk. Detta påstår företaget de har gjort för att säkerställa att allas tid på toa blir jämställd. Har du hört, vrålade Kurt-Orvar, JÄMSTÄLLD.

Alla anställda, sa Kurt-Orvar kommer att få ett TBK konto(toalett-besöks-konto), som vi första dagen i varje månad får ladda med trettio toa polletter. De som inte används under månaden kommer att föras över till nästa månad. Varje polett berättigar till ett toa besök på max fem minuter. Skulle man inte vara klar inom denna tid kommer att larm att ljuda, när larmet ljuder kommer toahållaren att automatiskt dras in i väggen. Spolfunktionen går igång och dörren kommer att öppnas. Kommer toakunden inte ut kommer ett foto av besökaren att tas. Detta foto kommer sedan sättas upp på anslagstavlan i matsalen, allt för jämställdheten.

Kommer någon att få sitt foto uppsatt mer än tio gånger på anslagstavlan, kan detta resultera i ett direkt avlägsnande av TBK kontot, vilket skulle innebära problem för en som blir nödig. De avancerade instruktionerna har delats ut till alla berörda chefer för de fattar ändå inte vad där står.

Du, sa jag till Kurt-Orvar, i går var jag på ett sådant där trendigt kafé för jag var sugen på en helt vanlig kopp kaffé. Du, där säger den där unga stroppiga killen som såg ut som en dokusåpa deltagare, att de inte serverade kaffé. Men vill du ha cappuccino, café au lait, eller kanske en espresso, så fixar vi det. Vi kan dessutom servera dej en italiensk liten kaka. Detta var vad kaféet hade att erbjuda, men en helt vanlig slätt kopp kaffe, NÄ

Det utgick ett påbud i mellanmjölkens land Sverige, närmare bestämt i orten Löddeköpinge. I andra ändan av Bells uppfinning telefonen befann sig hustruns son. Idag är ju familjekonstellationerna lite hur som helst ibland vet man inte vem som är vem. Han frågade om jag kunde hämta Jacob 2 och ett halvt på dagis en dag. Klart jag kan sa jag. Loggade in på datorn och började googla på dagis hämtare fick massor med träffar men ingen som berättade hur jag skulle göra. Sökte på kurser för dagis hämtare för sånt måste väl finnas, men det fanns ingen sådan kurs. Får väl klara det ändå tänkte jag har klarat av värre saker

Barnstol skulle nu monteras in i min bil. Det var lättare sakt än gjort, Kamprad var är du när du som bäst behövs. Inför genast en gör det själv barnstol så vi enkelt kan få in den i bilen. Efter en lång stund satt stolen på plats, nu var där bara plats för två i bilen, tur hustrun inte skulle med. Närmade mej dagiset med låg hastighet för man vet inte om något barn förirrat sig ut på vägen. Ta sig in på dagiset var ganska svårt det var lås och bommat på alla ställe, dessutom var det höga staket runt om huset. Skulle man hoppa över får man nog inkalla Stefan Holm. Väl inne i byggnaden gällde det att först hitta en fröken och presentera sig. När denna fröken var hittad började stora utfrågningen om vem jag var. Lugnt och metodiskt förklarade jag vem jag var och varför jag var där. Sen vidtog stora legitimationskontrollen för det var svårt övertyga fröken, funderade en stund på om säpo utbildat dagisfröknarna. 

Men så kom Jacob och han kände så klart igen mej, tur var kanske det så jag kunde kvittera ut honom. Det är nu den stora cirkusen börjar. Först gäller det att hitta hans krok med kläder, den var tom då börjar den stora skattjakten på kläderna. Frågar fröken om hon vet vilka kläder hade när han kom, men hon visste inget, tur i varje fall hon vet hur man passar barn. Då fick jag försöka leta men vad fasiken letade jag efter det visste jag så klart inte. Frågade Jacob var hans kläder var och självklart pekade han mot väggen där alla barns kläder hängde, så där fick man ingen hjälp. Någon där uppe bland molnen måste hört mina tysta böner, för plötsligt står Jacob vid sin jacka som hänger på väggen. Men säg den glädje som varar, nu börjar jakten på skorna. Efter en kvart var ungen klar för att lämna dagiset och jag var klar för ålderdomshemmet. Tänkte tur jag fick med rätt unge hem.

Vi checkade in på en stellplatz vid havet i port Gruissan som ligger vid Narbonne. Jag trodde kanske där skulle vara några husbilar men där var över 70-talet. Vi tog en runda i den stora småbåtshamnen och handlade lite i en affär. När vi återvänder till husbilen tycker jag det ser lite konstigt ut på taket, tv-antennen verkar luta lite.

Hur kommer man upp på taket på en husbil som är 2.85 hög och ingen stega finns med på resan. Då kom en idé kanske kunde man se TV-antennen inne ifrån genom att titta ut genom tackluckan. Det finns en soffa just under tackluckan och där kunde man stå. Synen som möte mej var inte vacker, två av de fyra fästen hade lossnat. Där står vi alltså i hen hamn i Frankrike med en Tv-antenn som är i sönder. Det är nu hustruns fransk kunskaper sätts på prov. Vi fick genom de som tog betalt på stellplatzen reda på en adress till en husbilsfirma där de kanske kunde hjälpa oss.

På morgonen efter frukost så ställde vi in GPS:en på den adress vi fick i Narbonne vilket var en resa på 17 kilometer, bara hoppas antennen satt kvar när vi kom fram och att de kunde hjälpa oss. Tack gode gud för den som uppfunnit gps, för den tog oss direkt till husbilsfirman. Där fick hustrun först tag i en fransman, som tittade på skadan från marken och sa att de hade ingen tid idag att göra vid antennen. Hustrun som nu lät som en äkta fransyska, viftade med armarna, höjde rösten och lät så där lagom arg och se nu kom en man högre upp i rangordningen. Han tittade allt medan hustrun pladdrade på, jag fattade inget. Ett hopp tändes en kille som höll på med en husbil skulle titta på skadan.

Efter en kvart kom killen och sa han skulle fixa tv-antennen. Tog husbilen och körde iväg in i verkstan, hustrun frågade hur lång tid han beräknade att det kunde ta, c:a en timme var svaret. Som tur var låg det en uteservering runt hörnan så där placerade jag, hustrun och hunden oss. Jag tog en chokladbakelse och en coca cola, hustrun en kopp kaffe och hunden fick vatten. När vi återvänder till firman efter en timme är husbilen klar tv-antennen lagad. De som satt fast antennen i taket hade använt för klena skruvar så den hade lossnat när vi körde. Vi fick ett intyg på franska som vi kan visa upp när vi kommer hem. Vi var väldigt tacksamma mot fransmännen på firman som kunde fixa vår tv-antenn sp snabbt, semestern kunde fortsätta. Men vad händer nästa gång och i vilket land ska vi till en reparatör, ja det kan man undra.

Då var den nya husbilen fylld med alla sakerna som tidigare varit i vår husvagn. Vattentanken som rymde 100 liter var också den fylld. Nu skulle jag lära mej lite om husbilen, hur själva bilen fungerade var inte så svårt, den fungerar som alla andra bilar. Det var denna gång dock inte Volvo utan Fiat Ducato en diesel på 130 hästar. Men när jag skulle lära mej hur bodelen fungerar började problemen. Instruktionsboken visade sig vara på Italienska eftersom den är byggd i Italien. Hustrun som kan några språk kan bara enstaka ord på Italienska så hur värme, vatten ja allt övrigt fungerade fick vi ta enligt metoden ”testa sig fram” fast det funkar inte mycket annorlunda än i en husvagn. Dock får vi en instruktionsbok på svenska vad det lider. Bättre det än en kurs i Italienska.

Första stoppet på resan var en Stellplatz i den lilla staden Holzminden vid floden wesser. Holzminden ligger 8 mil sydväst Hannover, vi hade läst om denna i en campingtidning. Vad som där hände ska väl inte hända eller får hända på en ny husbil. Vaknade för att jag behövde gå på toaletten, sätter ner foten på mattan. Hjärnan reagerar något trögt, vad fan är mattan våt, har nu Zack lega och dreglat just här där min fot ska sätta ner. Zack är namnet på vår hund. Tog ett steg till i mörkret våt även där och även på det tredjesteget. Nu var det dags att tända ljuset och väcka hustrun även om klockan var mitt i natten. Du sa jag vi har ett litet problemmattan är vått, vad säger du sa hustrun något halvvaken, hur nu man kan vara halvvaken, antingen är man vaken eller så sover man. Det visade sig vi hade vatten i hela husbilen, var på väg att bli en husbåt. Tacka gode gud för mattan, den hade sugit upp det mesta av de c:a 70 liter som runnit ut. Mitt i natten kastade två tokiga svenska ut en våt matta och låg på golvet och torkade upp vatten med handdukar. Vi frågade oss var kom det ifrån och hur kunde det hända. Klockan 02.00 på natten kan vi ändå inte göra mer än att försöka sova.

Hustrun som är en hajare på tyska tog sig till stellplatzens lilla reception och förklarade att vi hade ett katastrofläger. Tysken verkade inte så bekymrad utan sa åt oss att ta det lugnt så skulle han skicka en kille om en stund, just nu sov han. Det blev till att äta lite frukost innan tysken anlände. Guten tag sa en tysk man plötsligt, hustrun förklarade vad som hänt och han sa bara ta det lugnt detta fixar sig. Felsökningen började med att vi hällde i 10 liter vatten i tanken. Han började sedan skruva i sönder det mesta och kände på slangarna som gick från tanken. Plötsligt gav han till ett utrop och kommenderade mej via hustrun att sätta på vattenpumpen, sedan skrek han att jag skulle stänga pumpen, här behövdes ingen översättning för av rösten att döma förstod jag vad han sa. Han hade hittat felet och du kom det massor med tyska svordomar och Italienarna som byggt bilen stod inte högt i kurs. Husbilen är av Italienskt märke och följaktligen byggd i Italien. I en skarv mellan två slangar hade det inte satt riktiga saker som de gjort överallt annars utan en slangklämma och sedan lite isoleringstejp, tysken förklarade att när där kommer varmt vatten så händer cirkuskonster slangarna blir ovänner och släpper taget om varandra. Sedan hade han en förklaring varför pumpen gåt igång och pumpat ut vattnet under natten.

Snart var en del av stellplatzen engagerade och alla ville hjälpa. Tysken fixade felet så vi kunde fortsätta resan men vi var tvungna vara kvar några dagar längre eftersom vi skulle torka ut så mycket vi kunde. Tur det var sol och 25 grader på dagarna. Servicen och hjälpen vi fick var enorm alla och då menar jag alla ville hjälpa till och gav goda råd om vår fortsatta färd. Tysken som hjälpte oss visade sig vara en kunnig husbils reparatör som låg fast på stellplatzen. Varför händer alltid något oss, tappade vi inte husvagnar så håller vi på att bli med husbåt.

Då satt jag där med ett tomt papper och hade ingen aning om vad jag skulle trycka för bokstäver. Huvudet var rensat från allt "skit" och hjärnan gick på tomgång i den stekheta värmen. Det är då som ett förlösande ord kan starta hela processen i min hjärna och plötsligt dansar mina fingrar over tangentbordet, i vilken takt vet jag inte men de dansar. Så här kommer några kortisar. Om någon frågar mej vilket ord som utlöste kreativiteten har jag ingen aning.

På jakt efter ljudet.

Nu är det inte hunden som "puffar" på mej utan hustrun. Du hör du sa hon, det piper. Hur fasiken skall jag kunna höra det jag har ju sovit. Vet du vad klockan är sa jag till hustrun. Den är 03.26, sa hustrun. Och vid denna tidpunkt väcker du mej sa jag, för att tala om att du hör ett pip. Då hörde jag något som pep till. Sedan låg vi tysta i några, minuter då pep det till igen, men var kom det ifrån. Nu började den natliga jakten efter detta pip för att somna om krävdes att det blev tyst. Hela tiden hörde vi hur det pep till men hur vi än letade lyckades vi inte lokalisera varifrån ljudet kom. Hunden som nu också vaknat stirrade på oss och undrade nog vad vi höll på med. Tyvärr är han inte tränad på att söka upp ett pipljud. Tur inte våra granar inte såg oss jaga omkring efter ett mystiskt ljud nästan nakna i sommarnatten. Tiden gick och pipandet fortsatte och sömnen försvann. Till slut ropar hustrun att hon hittat en brandvarnare liggande ovanpå ett skåp, den låg där om skåpet skulle börja brinna. Den pep för batteriet var slut och slut var vi också så vi somnade en stund innan ett annat pip hördes, nämligen gå upp och jobba pipet.

Renovering

Om värmen som var under några veckor gjorde att hustrun fick värmeslag på renoveringsbehov vet jag inte men orderna kom. Vi skulle måla fönstren vita, vi skulle sätta stora glaspartier med skjutdörrar mot trädgården för vi skulle få in mer ljus och så kunde vi öppna upp mot trädgården. Rummet skulle målas om. Det var nu jag frågade och vem ska göra allt detta, för jag som har tummen mitt i handen klara inte av det. Planen var redan klar och färdig och där ingick jag bara som "utrensare av rummet" vilket är ett djädra jobb då vi har en hel stor vägg fylld med böcker. Målningen av fönstren är redan klart och gjordes snyggt, snabbt och elegant av en proffs målare. Får passa på att använda rot avdraget. Den andra delen av projektet är ännu inte på börjat för hustruns ena son ska göra det gick och gifte sig  samt åkte iväg. Skällig fördröjning. Undras vad nästa projekt blir.

Husbil.

Nu har vi övergett husvagnen och investerat i en husbil. När jag och hustrun ska göra något går det fort inte ens Fantomen hinner med och barnen är numera vana vid detta och behöver inte slita sina hårtussar längre utan bara en liten nätt skakning på huvudet för att markera "att vi inte är kloka". På 14 dagar lyckades vi köpa en husbil. Nätet är en förnämlig uppfinning när man skall leta husbil. Tror jag satt där och kollade 400-500 husbilar under en vecka, var hos några handlare och kollade också. Vi pratade självklart också om vad vi ville ha och vad översta priset var. Helt plötsligt fanns där en bil hos en handlare i småland, och den var nedsatt 80.000 som gjorde att blicken stannade där. Nu tror ni säkert att detta var en bluff men jag kollade på märkets hemsida och såg vad priset var, den var nedsatt. Kollade sidan och bilen många gånger innan jag skickade via mail en intresseanmälan. Tänkte nån hör väl av sig om några dagar eller så får jag väl själv ringa. Tog bara några timmar innan en käck och trevlig kvinnlig försäljare hörde av sig. Det var bra service tänkte jag en bra början. Många frågor ställde jag och fick bra svar på alla, jag lovade återkomma nästa dag. Nu blev det en lång köksbords konfferans om denna bil för och nackdelar. Nästa dag ringde jag försäljaren och vi pratade om pris och annat. Men jag kan ju inte köpa en husbil utan att sett den i verkligheten, även om det var en ny husbil. Bestämde med säljaren att jag skulle komma nästa dag. Nästa dag var köpet klart och 14 dagar senare hämtades husbilen. Allt klappat och klart på 14 dagar. Var det värmen som ställde till det i våra hjärnor.