Packad och svåröppnad
Hustrun hade varit och köpt en digital Tv mottagare som vi skulle ha i vår husvagn. När jag skulle packa upp den så var hela produkten packad i formgjuten plats. Efter en kvart hade ännu inte den inpackade digitala mottagaren kommit ur plasten. Den vägrade öppna sig hur jag än gjorde. Att det skall vara så svårt att får upp en förpackning. Man kan tro att den innehåller statshemligheter eller att den inte tåler att komma ut i ljuset Det är svårare att öppna denna förpackning än att hacka in sig på Nordbankens datorer eller att stjäla en bil. När du parkerar din bil så packa in den i formgjuten plast så kan inge stjäla den. Jag undrar vem som uppfinner dessa fantastiska förpackningar. Det var att hämta vad som fanns i verktygsförrådet. Går det inte med kniv, spett eller hammare så får jag väl inhandla lite dynamit, för upp skall förpackningen. Efter en lång stund och många svordomar fick jag äntligen ut den lilla mottagaren. Nu gäller det bara att den fungerar så jag slipper byta den mot en ny.
Vet inte hur många Bag-in-box jag sabbat. Det är så djädra svårt att få hål på förpackningen och få ut kranen så man kan få smaka de underbara dropparna. En gång tog hustrun kniven till hjälp och då kan ni själv räkna ut vad som hände. Hål på påsen så allt vinet sprutade över hela köket, där kan man snacka om dyra droppar. Ibland tror jag det är nykterister som uppfunnit dessa Bag-in-box.
Får man ett CD-fodral i hårdplast får man inte vara över trettio för då har man nästan ingen chans att få upp fodralet. Förmodligen skall man inte höra eller se vad cd-skivan innehåller. Är det Göran Persson på skivan kan jag förstå att de kan vara svåra att få upp, för vem vill lyssna på honom förutom han själv.
En gång höll jag på en bra stund innan jag fick upp mjölkförpackningen och då var det bara två tredjedelar mjölk kvar, resten låg på golvet. Och vem stod där och slickade i sig mjölken, jo hunden. Man borde inte ta betalt för en liter för det är där aldrig kvar när man väl fått upp förpackningen. Nä, tacka vet jag de gamla mjölkflaskorna som fanns på sextiotalet, gjorda av glas. Där var i varje fall mjölken kvar tills man druckit upp den.
Livet är allt lite konstigt och det kan väl inte vara upp-to-date att det skall bli svårare och svårare att öppna det vi handlar hem. Det verkar som tillverkarna gör det svårare och svårare för oss att öppna dessa väl tillslutna förpackningar. Man borde tillsammans med de olika produkterna sälja en speciell tillverkad verktygslåda, så vi åtminstone har en ärlig chans att använda produkten innan bäste före datumet går ut.
Lars Jönsson