Lasses kåserier & berättelser

En eftermiddag styr jag mina steg till den stora pampiga banklokalen, för att uträtta lite bankärenden. Tänker när jag är på väg dit, undras om den ligger kvar i dessa Internet- och telefonbanks tider. Det var med hatten i handen som jag med nykammad bena och välputsade skor, tågade fram till disken och berättade om mitt ärende. Jag skulle be att få sätta i lite pengar på min bankbok. Denna bankboks insättningar kommer sedan banken att använda till att låna ut mina pengar till någon. Mellanskillnaden i ränta blir banken ganska rik på. Det var nu kassörskan tittade på mej med stora ögon, hon hade förmodligen aldrig sett en bankbok. Ett ögonblick, sa hon. När hon väl kom tillbaka hade hon i släptåg en kostymklädd man, som jag förstod var chefen. Varför skall alla chefer gå begravningsklädda, går de och väntar på att kontoret skall läggas ner. Efter ett tag hade jag fåt satt in pengarna på min bankbok och även fåt behålla denna klenod.

Bankkontor är snart att betrakta som sevärdheter, något kan väl bevaras på skansen så att efterlevande får se hur vi hade det. De läggs ner i en rasande takt, samtidigt ökar antalet tjänster du kan göra på Internet. Min hustru brukar kontrollera kontona via Internet och också betala våra räkningar där. Att ta ut pengar har alltså blivit ett problem, då bankkontoren inte har öppet när hustrun och jag kan gåt dit för att ta ut våra lönepengar, därför har vi skaffat var sitt uttagskort. Problem har det blivit när hustrun skall föra över pengar till mej. Först gäller det hitta ett kontor som har en kassa och som är öppet när hustrun inte jobbar. Det är logistik det.

Hustrun blev då uppmanad att skaffa telefonbank, för då kunde hon ringa precis när hon ville för de hade öppet 7-21. För någon dag sen inföll det första tillfället för telefonöverföring. Hustrun hade fåt en lathund på banken och kassörskan sa att de va så enkelt. För säkerhets skull hade hon ytterligare en lathund vid sin sida, det var jag och jag stod på högra sidan. Bankens lilla skrift hade hon till vänster om sig. Hustrun tog telefonen och slog det magiska numret till telefonbanken. Telefonen var inställd på högsta volym så även jag skulle kunna höra vad banken sa. En mild stämma ger hustrun anvisningar och hon trycker på telefonens knappar i en aldrig upphörande process. Plötsligt slutar hon trycka, hustrun ser ut som ett barn man stulit godis ifrån. Hennes ansikte blev en och en halv meter långt och begåvades med ett stor hål i mitten. Man säger att någon gapar av förvåning, men här handlade det om en fysisk förändring av ansiktet som jag inte trodde min hustru var mäktig att utföra.

Jag frågade vad som hänt, jo sa hustrun den milda stämman sa att jag knappat in fel kontonummer till mitt eget konto. Trots fusklapp med kontonummer och lathund över hur handhavande skulle gå till blev det fel. Knapptrycknings momentet upprepades igen och igen och igen, men det blev fel var gång. Min hustru är envis men efter fjärde gången gav hon upp med en suck. Tur inte banken vet vad en sådan djup suck från hustrun betyder, men jag vet. Nu fick jag överta det tekniska, men först skulle telefonen lyftas upp från golvet, där hustrun samtidigt som sucken placerat den.. Det tekniska i mitt fall innebär att jag lyfter luren och med höger hand, myndigt utstickande mitt pekfinger gav jag mig på den stackars telefonen. Vår telefon är av märket DORO, fast nu borde det ståt ORO, eftersom jag börjat trycka på den. Nu skulle jag visa banken vem som bestämmer över mina egna pengar.

Jag tryckte de rätta nummerkombinationerna - på rätt ställe. Det fungerade utmärkt ända tills den milda stämman ville ha bekräftat att jag skulle föra över en summa pengar från konto a till konto b. Jag bekräftade och fick då reda på att det var fel kontonummer till det konto som pengarna skulle föras över till. Detta var mitt konto och mitt kontonummer som jag haft sen hedenhösarna var små. Jag repeterade det hela ett antal gånger Alltid samma resultat. Nu hade vi ringt sex gånger och inte fått uträttat ett förbannat dugg. Förutom att hustrun lämnat rummet eftersom hon inte vill höra alla de konstiga ord som jag uppfinner när något går mig emot på min DORO telefon.

Nu till den stora frågan: Vad är det som gick fel? Ja, vi får vänta tills banken är öppen. Får gå dit igen och då försöka få reda på vad som kan ha blivit tokigt. Men av någon anledning förväntar jag mig inte något annat svar än det jag fick när uttagsautomaten tog mitt uttagskort efter det att jag knappat in rätt kod tre gånger och uttagsautomaten meddelat mej att den behöll kortet. Inte någon ursäkt eller medkänsla från banken utan helt enkelt att. Det blir fel ibland. Det går ju att byta bank, men jag tror inte att det hjälper så mycket. Det blir antagligen fel där också. Vi kan väl ringa telefonbanken personlig betjäning, sa nu hustrun som återvänt till rummet. De kanske kan hjälpa oss med överföringen. Men behöver vi inte en massa koder för att vi skall kunna identifiera oss. Jo, men jag har de här sa hustrun och fiskade fram dem från plånboken som för övrigt borde gå på en bantningskur för kvitton. Hustrun knappade nu återigen en massa siffror på telefonen. Välkommen till telefonbanken det är just nu många som ringer till oss, men vi tar emot ditt samtal så snart vi kan. Om jag nu skall vara nöjd eller arg av allt detta som hänt har jag inte bestämt mig för ännu, men den stackars telefonen är nog nöjd eller i varje fall operatören.

Dans är ett vertikalt uttryck för ett horisontellt begär, vilket naturligtvis är orsaken till att ungdomar inte får gå på motionsdans. Hade lockats med av hustrun till denna motionsform, det var med spända anleten vi gick med raska steg till första lektionen. De svarta nyputsade danseskorna låg tryckt förvarade i en tyg påse som jag hade i min ryggsäck.

Väl framme vid togs vi mot av en engelsktalande herre och som han sa, "my lovely wife", som skall hjälpa till. I dag skall vi lära oss fox, promenad och vals. Nu började min hjärna ana oråd, fox är det en ny dans som engelsmännen hemlighållt där ute på sin ö, och som nu sett dagens ljus. Frågar hustrun vad är fox, nu kommer den där blicken från hustrun och när den kommer är något fel. Med ett väsande ljud, värre än en huggorms, mumlar hustrun foxtrot din, just då hör jag inte mer för öronen stängs av med automatik.

Skall vi lära oss stavdans tänker jag, han sa ju promenad. Hur fan dansar man promenad, jag som hela mitt liv trott att promenad var när man går. Skall vi nu på ålderns höst lära oss promenad till musik. Promenad orkester har jag hör talas om men promenaddans. "Får jag lov fröken till en promenad". En sådan promenad slutar väl med lunch på en restaurang.  Bäst inte fråga hustrun om detta. Då kommer det helt plötsligt ord ur "my lovely wife" som förklara att promenad ingår i Mazukra. Nu närmar sig mitt ansikts uttryck en fågelholk. Mazurka låter som en Ungersk soppa, skulle vi inta dansa. Man får väl ta sleven dit man kommer.

Vals det kan jag så varför skall jag lära mej det, wienervals är gott att få svänga ut i. Lika gott som wienerbröd med go choklad på. Kanske lämpligt att efter några sådana motionera med en wienervals. Tur de inte nämnde vi skulle dansa på rad och sprattla med benen, fast Can-Can för män i min ålder är nog inte lämpligt med tanke på skaderisken. Du sa jag till hustrun, tur de inte nämnde linedance. Där man står på en rad, märkligt sätt att dansa på. "Får jag lov till en linedance" hade man sagt så på ett danshak hade tjejen trott man var full.

Nu börjar vi ropade "my lowely wife" så högt att jag vaknade till, grepp tag i hustrun och dansade ut i en smäktande wienervals. Då såg jag en av deltagarna dansa med en kvast, lite tidigt ute för att åka till blåkulla försöker duger. Plötsligt står jag där med en tjej från Dalarna, förstår knappt vad hon säger men vi skall tydligen dansa nästa dans, du hemma i Dalarna när jag var ute på dans, kom det fram en kille och detta är en bra raggningsreplik. "Häv av dä kläderna så ja kan bruk dä".

Väl hemkomna från första motionsdans passet började det värka i hela kroppen, var kom alla dessa småmuskler ifrån, frågade jag hustrun. Repliken var reptilsnabb, de har varit gömda bakom allt wienerbröd.

Kring år 2000 framkom ett rykte om att @ skulle vara en mutation (ligatur)  av latinets ad. Giorgio Stabile professor i historia i Rom, påstod sig ha spårat snabel-a:et tillbaka till den Italienska renässansen genom ett handelskontrakt undertecknat av en Francesco Lapi den 4 maj 1536. Det anses emellertid nu vara fastställt att tecknet är ett stiliserat skrivsätt av franskans à, som i à-pris.

Stod i en tidninga att Britterna inte visste var Mount Everest låg, världens högsta berg. Bor man på en ö och kör på fel sida om vägen. Ratten sitter till och med på fel sida i alla bilar. Britterna tycker att de spelar världens bästa fotboll, sist de vann VM var 1966. Deras vardagsrum är puben som har konstiga öppettider så konstiga att när man är törstig så kan det vara stängt. Egg och Bacon till frukost, afternoon tee alltid samt konstiga flottiga fisch and chips inslaget i tidningspapper. Inte konstigt dessa människor inte vet var världens högsta berg finns. Finns väl inger viktigt utanför deras ö

Minus 3 i morse det var kallt, Zack skiter i detta han vill bara ut, men det ville inte jag. Mössa på. Vaknade i morse av att Zack låg i sängen och myste, han brukar ligga i sängen på min sida bara. Kan ibland bli lite trångt men det får gå. Tur man inte har andra husdjur som vill upp i sängen typ, marsvin, kaniner.

Utländska lastbilar och bussar måste inte ha vinterdäck när de kör i Sverige, många ihåliga hjärnor som tagit ett sådant beslut. Stora tomrum i politikernas huvud. Hur tänker man, förresten är det tomt kan man inte tänka. Sveriges bilister har inga undantag i andra länder. Sverige är inte som andra bara mycket dummare, snarare korkade.  I denna fråga vinner folket med 9 milijoner mot 365 eller hur många nu politikerna i riksdagen är.

Det första man brukar fråga sig hur vet man om det är rött eller vitt vin som finns i flaskan, kan vara svårt för en blind eller färgblind att veta. Jag som har synen i behåll och ser även färger, förutom den gången jag körde mot rött och sa till polisen jag var färgblind. Jag tycker att lättast är att skvalpa ut en skvätt från varje flaska på en vit bordduk, Vinet som är rött lämnar en gredelin fläck efter sig. Då fläcken kan vara svår att få bort, ta ingen av de finnare dukarna.

Är du en riktig kännare vilket jag inte är, kan man bara genom att titta på vinet och smaka på vinet, avgöra om det är ett vitt eller rött. I regel smakar de vita som ättika medan de röda smakar åt stämpelfärgs hållet. Man skulle i värsta fall först kunna suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan smutta på vinet och jämföra smaken.

Till efterrätten kan man servera ett portvin, fast egentligen bör man servera det i porten, har man ingen port, kan man servera det i trappuppgången eller varför inte i en hiss. När sedan hissen är uppe och portvinet slut, kan man kanske få en "Gröna Hissen"

Skulle man få tag i ett torrt vit vin och skall servera detta, bör man se till att man inte har tvärdrag hemma eller att gästerna börja nysa. Risken är då uppenbar att vinet dammar omkring i huset. Ha därför alltid en dammsugare i beredskap när du serverar ett torrt vin. Jag kan aldrig servera ett sådant vin, ty jag vet ännu inte var dammsugaren står.

Köper du viner på systemet och själv skall bära hem det i plastkassar. Gör du klokast i att köpa ett lätt vin så du inte får för mycket att kånka hem på. När du sedan fåt hem vinet blir frågan vad lagar vi till detta vin. En bra regel är att till vilt väljer man något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött servera brännvin, skulle man fåt tag i en renstek sköljer man ner detta med renat.

Träden står nästan horisontellt, de lutar lite framår eller bakåt beror på var man står. Blåsten har inlett sitt anfall mot kungariket Sverige. Paraply..... rekomenderas inte att användas idag, mot de elaka dropparna från ovan. I duschen kan man använda det, där blåser det inte, men å andra sidan är det svårt att få tvålen att löddra utan vatten.

Längst fram i bussen från Lund sitter alltid en äldre man med grå keps, från öronen hänger några trådar genom dessa trådar strömmar säkert musik till hans öron. Gamla Nordsjön av Harry Brandelius kanske. Kepsen är nästan nerdragen över öronen, innan bussen stannat tränger han sig förbi alla....kanske rädd att missa att gå av.

Fars dag hörde jag någon säga att det var till helgen, eller så har jag hört fel, knakens dag är det i varje fall var fredag året om. När smakar en Lundaknake bäst, alltid. När vi ändå är i denna stad, så skall jag och Agneta gå på premiär idag. Wester och Jansson har premiär på sin föreställning 500. För er som inte vet vem dessa gubbar är så brukar de gå under benämningen Hipp Hipp. Jag tror förestälningen blir Hipp Hipp.

En ny bantningsmetod är uppfunnen, gäller vara snabb för att få ut något ur kylen å andra sidan får man va snabb och få in det också.

Detta är den sanna historien om tankningsproblem med polisen inblandad.

Den stora gröna Chevan med en V6:a till motor, behövde lite bränsle i tanken. Jag hade nämligen lovat låna ut bilen till Sten-Oskar. Eftersom Sten-Oskar har problem att tanka bilen så lovade jag hjälpa till. Jag har nämligen befälet över denna bil på banken. Satte mej i bilen och körde ut till bensinmacken som ligger i utkanten utav staden, för att där fylla på bensin.

Kör fram till pumpen men upptäcker då att intaget till bilen där man sticker in slangen, sitter på fel sida eller så har jag kör upp på fel sida om pumpen, beror hur man ser på det. Det blev till att göra en liten runda på macken och det var då jag såg den blå vita polisbilen. Tanken for snabbt genom huvudet, får man svänga runt här, eller tar de mej kanske, dyra böter för sväng på bensinstation. När jag väl fåt rätt på både bil och pump, hade jag polisbilen på motsatta sidan.

De två polistjejerna, för det var tjejer, ser man väl som man, höll på med dieselpumpen som stod där så ensam vid sidan av pumpen som innehöll 95 och diesel. Det verkade som om de två poliserna hade svårt att få i någon diesel i bilen, kan vara bra att ha om de skall jaga bovar. Jag stod där i mina tankar och beundrade deras försök att få fart på dieselpumpen. Satte i mitt kort och slog in koden. Då plötsligt fråga den ena tjejen mej. Du kan vi prova om slangen räcker till vår bil, ibland gör den det.  Nu var de alltså över på min sida och snodde slangen. Du den räcker sa tjejen, va bra sa den andra då kan vi tanka. Där står vi så vid var sin sida om pump med varsin slangen ner i röret på varsin bil. Pumpen tickar på ser ut som en enarmad bandit. Här vinner man dock inget. När så polistjejen sätter tillbaka slangen i pumpen, utbrister den andra, ja inte i sång, utan i en fråga som just nu är berättigad.

Du vi har nog tankat på hans kort. Den andra tjejen ser något häpen ut, va sa du, Fick du någon bensin frågade hon mej, Vet inte, sa jag ska kolla, satte på tändningen, tanken nästan tom visade mätaren. Du, vi har tankat på hans kort, vad gör vi nu, sa den ena tjejen. Blir nog böter sa jag, tanka på annans kort egenmäktigt förfarande. Sedan skrattade vi alla tre, så bensinstationen säkert undrade vad vi höll på med. Kan jag få namn, telefonnummer och företag sa den ena polisen. Oj tänkte jag bäst lyda annars får man följa med till station och sitta finkan. Vi på banken har inte för vana att låna ut bensin, vi lånar ut pengar, sa jag. Du vi hör av oss när vi pratat med de som sköter räkningarna. Men en liten rivstart drog de i väg med sin polisbil, där stod jag och undrade vad som hänt.

Det blev att stoppa in kortet igen och slå koden, nu kollade jag så där inte dök upp någon på andra sidan och bara skulle testa om slangen räckte. Några dagar senare ringde den ena polistjejen och hade ett förslag. Hon hade pratat med skötaren av bensin noterna. Förslaget var att när jag behövde tanka, så ringde jag henne så kom hon med polisens kort och så tankade jag på det. Bra lösning sa jag, vi gör så. Du sa jag, jag har skrattat åt detta i två dagar, detta var hur kul som helst. Bra du tar det så sa miss polis, inte alla som gjort det. Nu har jag en date med en kvinnlig polis och ett tankkort på en bensinmack att se framemot.