Lasses kåserier & berättelser

I slutet av juni varje år kommer delar av jul och påsk maten i repris. När nätterna är som kortast firar vi midsommar. Först på dagen så reser vi ett "kors" som vi kallar midsommarstång. Stången kläs med olika sorters blommor som både gammal och ung varit ute och plockar. Detta brukar ta några timmar eftersom det tar sin tid att klä stången. Här gäller inte någon ny kläddtrend utan man tager vad som finns på ängarna och i dikeskanten.

 

När sedan stången rests så kommer det några spelemän med dragspel och fiol för nu skall vi nämligen dansa kring stången. På julen dansar man samma danser fast då kring granen. Några har fåt för sig att de skall sjunga till några av sångerna och detta mina vänner brukar skrämma iväg en del människor. Att se gamla människor hoppa omkring kring en stång är en underlig syn, som de i södra Europa inte ser och tur är väl detta. Hur kul är det att hoppa runt en klädd stång.

 

När så dansen är slut och solen sakta börjar sänka sig ner mot horisonten är det dags för jul och påsk bord i repris. Dillkokt nypotatis olika sorters inlagd sil, någon silsort har kanske överlevt påsken. Till detta kommer sedan gräddfil och hackad gräslök. Dryckerna består övervägande av snaps och öl. Det är nu den svenska allsången kommer till sin rätt, Lundin på Skansen kan slänga sig någonstans. Nu tar man fram sånghäften med de sedvanliga snapsvisorna och här spelar melodin och tonart ingen roll, det gäller att sjunga utav bara f-n. Efter några snapsar så sjunger alla utomordentligt bra om man får tro de själva.

 

Sedan blir det dessert och detta är inget man ändra på för efter silen och snapsen är det dags för jordgubben, skulle någon försöka ändra denna tradition blir man landsförvisad. Efter desserten blir det kaffe och avec. Festen fortsätter sedan in på småtimmarna några somnar tidigt långt innan mörkret faller. Andra tar en sväng om på den uppbyggda dansbanan till Kurt-Yngves orkester.

 

De som inte redan har en tillkommande skall ut och plocka sju olika sorters blommor, som placeras under huvudkudden så man kan drömma om sin tillkommande. Måste vara enklare för tjejerna att gå till dansen och själv välja sin man. De som redan har en tillkommande lägger en trisslott under kunden och drömmer om att de sitter i morgonsoffan på TV4 och skrapar fram en storvinst.

 

Lars Jönsson

Plötsligt känner jag att någon, där jag ligger och sover i min husvagn, försöker väcka mej. När jag så småningom vaknar till, märker jag att det är min hund Zack, som står där och "puffar" på mej med sin nos. När jag väl vaknat och inser att han vill gå ut, förbereder vi oss för en morgon promenad denna morgon. Solens strålar smeker sakta min kropp, det är vindstilla och sjön ligger där spegelblank, inte en vindpust känns. Plötsligt bryts tystnaden på vår morgonrunda av fågelsång, tror det är fågelsång men vet inte vilken tonart de sjunger i. Från sjön kommer då och då ett plask, det är fisken som slår. När vi kommit en bit på vår morgonvandring, kommer en liten vindpust som stryker bort lite av solens strålar från min kropp. Både jag och Zack njuter av denna morgon, som verkar något trollsk och när fåglarna slutar sjunga är tystnaden total. Några små vita moln på den blå himlen seglar sakta förbi oss. Zack och jag sätter oss på en sten och tittar ner på det spegelblanka vattnet, däri ser vi oss båda sitta på en sten och bara njuter av vad naturen denna morgon har att erbjuda.

 

Lars Jönsson.

Jag skulle börja arbeta 12 och min arbetsplats är i Eslöv. Denna soliga dag skulle jag testa att åka med buss och tåg till Eslöv. Tjugo över tio låste jag min dörr och började traska till busshållsplatsen. Nu började den långa färden mot Eslöv. Det var först byte i Bjärred och sedan när jag kom till Lund var det att vänta på tåget mot slutstationen i Eslöv. När jag knappade in min kod på jobbet och steg in genom dörren hade det gåt en timme och fyrtio minuter sedan jag gick hemma ifrån. Nu har jag gjort som politikerna ville nämligen ställt bilen hemma. Hade jag tagit bilen hade samma resa tagit 30 minuter.

 

Nu tänker säkert någon finurlig människa varför tog jag inte bussen till Kävlinge. Mycket enkel förklaring där gick ingen som passade in på min arbetstid. Om jag mot förmodan skulle vilja ta mig till Kävlinge från Löddeköpinge mitt på dagen så måste jag först åka till Bjärred, byta buss till Lund och sedan tåget till Kävlinge. Det kallar jag kommunal service. Snabbaste sättet förutom bilen hade varit cykeln. Kanske kan vi få kommunala tandemcyklar så vi kan samcykla mellan orterna. För att få något kommunalt färdmedel dessa ynka kilometrar är väl inte att tänka på.

 

Jag kommer aldrig att kunna förstå hur politikerna tänker, framför allt de gröna. Eftersom jag är i mitt tycke en normal människa kan jag inte förstå hur dessa politiker tänker. Eftersom det inte är lönsamt att köra mellan orterna mitt på dagen, så går det ingen buss. Vi kan inte betala allt med skatter det måste även finnas lönsamhet i att köra buss. Dessa politiker vill att vi ställer bilen och åker buss och tåg om jag skall ställa bilen får det finnas normala alternativ.  Jag får inte ihop den ekvationen.

 

Sänk bensinskatten så alla normala människor får ihop sin vardag, det finns inga alternativ utan bara en massa ord från politikerna som inte betyder ett dugg. Snacka en massa ?skit? kan dessa politiker men att göra vardagen dräglig för de flesta kan de inte. De producerar bara en massa utredningar som inte leder någon vart. Dessa utredningar producerar bara en massa papper som nästan ingen läser. Även om bil släpper ut en massa ?skit? så tänker jag använda den och inte be om ursäkt för detta. Man kan undra vilken ?skit? som är farligast den som kommer från politikerna eller den som kommer från bilen.

 

Säkert kommer någon politiker att komma med en kommentar och som vanligt kommer de att skylla på någon annan för att inget blir gjort. Hur många av Kävlinges politiker skulle acceptera att ha en restid på en timme och fyrtio minuter enkel resa till jobb, förmodligen ingen. Hur många politiker tycker att man skall åka vi Lund och Bjärred för att ta sig mellan Löddeköpinge och Kävlinge, förmodligen ingen.

 

Lars Jönsson

Nu börjar "hästsvansen" prata om att kanske höja bensinskatten, innan valet var inte detta aktuellt. Men det som gäller innan valen behöver inte gälla efter valen, i varje fall inte om man är politiker. Efter valet har verkligheten alltid ändrats och då kan man göra som man vill. Fastighetsskatten skulle försvinna, men den försvann inte den gjorde bara ett namnbyte. Kan man verkligen lita på politikerna.

 

Nu skall Göran Person börja arbeta för en PR byrå som har kopplingar till det blå laget. Jag trodde Persson var ?sosse? men han behöver väl pengar för att bedriva sitt jordbruk, pensionen räcker tydligen inte. "Money makes the world go around"  Ja, du gamle Göran det är som alltid "money talks" som gäller oavsett om du är röd eller blå.

 

Någon företrädare för miljöpartiet tycker det är hemskt att Person blir konsult. Men å andra sidan så är miljöpartister emot allt, kan inte komma på något de är för mer än att höja bensinskatten, för dem är cykel, häst och vagn det optimala transportmedlet.

 

Domedagen är nära om man får tro på alla dessa experter på katastrofer, just nu är miljön den stora boven. Det gäller för alla dessa otaliga experter att hålla sina föredrag göra sina filmer och skriva sina böcker "money talks". Här gäller det också för politikerna att vara med, alltid kan man tjäna någon röst. Kan vi verkligen lita på alla dessa experter. Jag tänker inte be om ursäkt för min livsstil, jag tänker inte ändra mej och leva som på Hedenhös tid då man gick klädd i säck och gjorde upp eld av gamla pinnar. Jag tänker fortfarande köra min bensinbil och se till att jag har ström så lamporna tänds. Hur vet vi hur världen ser ut om 50 år, vi vet inte ens hur vädret blir om en månad. Alla vet ju hur mycket vi kan lita på en väderspåman.

 

Jag som hela livet trott att politik handlar om ideologi och övertygelse, tydligen handlar det om att sälja ett budskap som ger makt? Det enda vi kan lita på i denna värld just nu, är att bensinskatten och skatten på el blir högre, för vem vill slakta "mjölkkossan" som politikerna mjölkar pengar ur till staten. "Money talks"

 

Lars Jönsson

Du ser dem överallt, nykomlingen, folk som vandrar omkring ofta kommer de två och två. Med en karta i handen letar de efter en lämplig plats, de vandrande runt i området länge och väl, sökande efter den optimala platsen. Undras om en GPS hade fungerat här? De som har husbil har mycket lättare att bestämma sig för en lämplig plats, de som har husvagn har det betydligt svårare. Här måste man ta hänsyn till att kunna backa, om man nu överhuvudtaget kan backa. Vägarna, om nu kan kalla asfalt stumparna för vägar, är smala Någon dåre har även planterat träd på de mest olämpliga ställen, husvagn fanns nog inte när träden planterades. Det vore bättre om man kunde lyfta dit vagnen med en lyftkran. En skogsröjning och lite breddare vägar hade inte varit fel

 

Tysken som letar efter en plats, stegar mycket noga upp platsen, mäter med måttbandet några gånger, för att se om han kan komma till med husvagnen Sedan memorerar han likt en slalomåkare hur han tänker sig att backa till den tänkta platsen. Samtidigt för han en livlig konversation med frun. Av språket att döma så är de inte helt överens, men noggranna är de.

 

Italienaren och fransmannen kommer båda släntrande med ciggen hängande i munnen, kaffekoppen i ena handen samtidigt som de för en livlig diskussion med frun som kommer några meter efter. Orden bara flödar ut, förrådet av ord är outtömligt, armarna rör sig som lärkvingar och man tror att de fått tid för "take off" när som helst. Frun deltar inte med många ord utan står mest passiv och ser på. Här finns inga svårigheter utan finns det bara sol på platsen det mesta av dagen, då är de nöjda

 

Engelsmannen däremot pratar artigt och vänligt med frun allt medan han rör sig fort över området Man vet utan att höra att det är en engelsman, den vita hyn avslöjar allt, här verkar det vara årtioenden sedan solen kom åt. Frun följer snällt efter och säger bara yes eller no. Efter ett tag slår sig engelsmannen ner på den plats han valt, självklart har han en stol med sig. Ur sin lilla väska plockar han upp en "paint" öl. Han har väl semester och inte skall man väl förta sig, samtidigt ber han frun gå och hämtar ekipaget. Man får väl hoppas hon inte kör hem till England.

 

Svensken letar och letar, går gärna flera rundor, vill ha många alternativ och här är det oftast frun som styr, hon vill gärna diskutera för och nackdelar för de olika platserna, grälet är många gånger inte långt borta. Man är i princip inte överens om någonting, frun vill ha en plats nära stranden medan mannen vill ha en plats nära till dusch, wc och så skall den vara enkel att backa till. När sedan mannen efter tio minuter ännu inte kunnat backa till platsen utan något irriterad kopplar av vagnen och sedan med hustruns hjälp, knuffar in vagnen på plats Kommer den dräpande kommentaren från hustrun, du vi skulle skaffat en "mover"

 

Efter en stund hittar alla sin plats, lugnet återvänder och alla väntar nu på nästa två vandrare med karta i handen ivrigt diskuterande.

 Lars Jönsson

Äntligen hade dagen kommit då jag skulle praktisera mina kunskaper i spårläggandets ädla konst. Jag blev tillfrågad om jag ville lägga spår 1 & 2 både lördag och söndag, det hade jag inget emot. Spår ett var till höger om fågelsjön strax nedanför Jyckebo Här var det ganska enkelt att lägga spår, öppet fält och längs motorvägen. Spår två till vänster var lite knepigare här var det inte så lätt. Spår två hade jag provgått 5-6 gånger så nu visste jag det funkade båda dagarna. Rutan sattes för båda spåren på fredagskväll, till lördagens tävling. Hundarna som gick på lördagen hittade de flesta pinnar jag "slängt" ut. Det jag nu skall berätta hände på söndagen. Rutan gjordes lite större på lördags kvällen till söndagens tävling.

 

Väckarklockan ringde, varför ringer alltid väckarklockor för tidigt har ni tänkt på detta. Såg med ena ögat att den lille visaren stod på siffran 5 och den stora på siffran 12. Sakta makade jag mej upp medan hustrun och hunden sov vidare. De hade fattat att fem på morgonen är ingen bra tid att gå upp en söndag. Sakta började det ljusna när jag var på väg i bilen mot Jyckebo och mina två spår som skulle läggas ut. Idag skulle de vara 1 200 meter så det blev till att gå nästan exakt samma sträcka som på lördagen. Första spåret gick kanske inte med samma hastighet som bilarna på motorvägen hade, däremot tänkte säkert många av dem som körde på motorvägen, vad är det för en figur som går där på fältet och "kastar" pinnar. När så slutpinnen var lagd var första spåret lagt och jag vandrade vidare mot spår två.

 

Jag kom från rätt håll, så det var bara att vandra genom rutan och sedan fortsätta spåret, det var tanken. När jag närmade mej spår två, slog det mej plötsligt att något var konstigt, kunde inte riktigt så här tidigt på morgonen få in i hjärnan vad det var.  Plötsligt bara stannade jag till, något var väldigt konstigt, blicken vandrade fram och tillbaka där rutan var. Jag stod som förstenad, visste jag vad jag såg ,var det en hägring eller var det bara tidigt på morgonen.

Efter några fasansfulla sekunder ensam vid sjön och ackompanjerad av soluppgången, jag märkte inte ens hur kallt det var. Det kom som från en blixt och träffade hjärnan. Det mina ögon såg var sant, NÅN DJÄVEL HAR STULIT MIN RUTA. Armeringsjärnen som markerade de fyra hörnen på rutan var bort. NÅN SKOGSMULLE TERRORIST HADE STULIT MIN RUTA. Jag bara stod och tittade på området där rutan skulle ha varit och undrade när någon skulle dyka upp med en filmkamera och säga de var från Dolda Kameran. Men inget hände. Var, var alla spår hundar, tänk om det varit här nu så kanske de spårat upp förövaren. Du som stulet min ruta, vet du hur många timmar jag lagt ner på detta, förmodligen inte, så här gör man bara inte mot en spårläggare. Jaha, tänkte jag det var det spåret, synd man inte fick använda spårskissen. Det var bara att så snabbt som möjligt ta sig till Jyckebo och meddela tävlingsledaren att spår tvås ruta var stulen och att spåret inte kunde användas. Vid sjökanten under några buskar hittade jag de fyra ameringsjärnen och spårnummret så det var nästan en sorgemarsch tillbaka bilen. Tänk att någon skogsmulle terrorist hade stulit mitt spår. Vart är världen på väg?

Lars Jönsson

Varför det heter Valborg vet jag inte och varför skall jag behöva veta det, när ingen annan tycks veta. I den Lundensiska världen har man döpt om denna dag till fullborg. Ibland undrar jag vad vi skall med dessa många bål till, ingen skall brännas det är inte sådana tider just nu. Alla som intagit drycker med procent är redan varma inombords, så vad gör då bålen för nytta. Jag tror vi eldar upp vintern och genom diverse röksignaler kallar vi på våren. I år behöver vi inte kalla på någon vår för den och sommaren har redan passerat i mars på en snabbvisit, så snabb att glasförsäljarna inte han med. De stod där med stängda stånd och tomma glass boxar.

 

När vi så vaknar upp till 1 maj, de som inte vaknar förrän den 2 maj har sovit sig genom en ledig dag och det kan kännas helt onödigt, så är där ingen vår. Kanske vi sände fel röksignaler eller så kunde våren inte tyda våra röksignaler. Denna dag är det, det röda lagets dag, nu skall de gå ut och demonstrera mot alliansen. För om åren har det demonstrerat mot sig själva och det har varit en lustig syn. Först ha man bestämt något sedan demonstrerar man på 1 maj mot det man tidigare bestämt.  I år kommer man att demonstrera mot att man inte får nästan lika mycket betalt för att inte jobba, som att jobba.

 

När sedan alla röda fanor försvunnit och alla talat om hur dåligt allt är, så kommer människor med vita mössor och skall sjunga in våren. Kanske går det bättre med sång än med röksignaler. Nu inväntar vi nästa helg då någon skall flyga till himlen bara hoppas att våren inte följer med som passagerare eller kan det vara så han som flyger iväg skall hämta sommaren, låt hoppas det blir så. Men i dessa dagar då lågprisflyg går i konkurs kan man aldrig veta.

 

Lars Jönsson