SJ, SJ gamle vän
I fredags morse stod jag och hustrun på Lunds central för att med den spårbundna trafiken köras till Södertälje, där hustruns syster bor. När vi så kollade skärmen vilken perrong vi skulle gå till, stod där med stora bokstäver INSTÄLLT. Det tog lite tid att få in detta ord i hjärnan, tåget skulle alltså inte gå om 20 min, det skulle aldrig avgå från Lunds central, i varje fall inte denna dag är 2010.
Snabbt gällde det att ta sig till biljettluckan och fråga vad som hänt och hur vi nu skulle göra. Bakom disken satt en trevlig tjej som vänligen förklarade att i januari och februari brukar man ställa in Intercitytågen då och då. Smaka på den kommentaren ”brukar man” hur fasiken skall vi som aldrig åker tåg veta detta. Nu visade det sig att vi blev ombokade till ett X2000 i första klass och vi behövde inte betala nåt extra. Detta kunde vi stå ut med då det visade sig att det ingick gratis frukost i resan, värre saker har jag och hustrun fåt utstå. Endast något försenade kom vi så fram till Södertälje, vi som tror vi hade mycket snö i Skåne blev tagna på sängen, här kunde man prata om mycket snö. Sen blev det inte bättre av att det kom snö och blåst under hela lördagen.
Under lördagen funderade jag och hustrun på om vi skulle komma hem. Via Internet undersöktes om vårt X200 var inställt eller inte, men se det var det ännu inte. Med en försening på en timme kom vi så iväg från Södertälje. Bekvämt satte vi oss tillrätta i första klass, synd bara jag inte hade datorn med så jag kunde surfa nätet. Matsäck hade vi med oss om vi skulle bli stående på spåret någonstans. Informationen vi hela tiden fick var hur bra som helst, alla fick reda på vid varje station när deras anslutnings tåg gick eller om det var bussar istället. Vi blev stående lite här och där men med gratis tidningar, kaffe, kaka, vatten, te och en bra egen bok så var dessa stopp inga problem, att jag sedan somnade till var bara underbart. Vi anlände till Lund C två timmar försenade. Trots snökoas och inställda tåg kom vi hem och det var mackor kvar i matsäcken. Alla har vi olika upplevelser av SJ men min är bara positiv, än så länge.