Dagishämtare
Det utgick ett påbud i mellanmjölkens land Sverige, närmare bestämt i orten Löddeköpinge. I andra ändan av Bells uppfinning telefonen befann sig hustruns son. Idag är ju familjekonstellationerna lite hur som helst ibland vet man inte vem som är vem. Han frågade om jag kunde hämta Jacob 2 och ett halvt på dagis en dag. Klart jag kan sa jag. Loggade in på datorn och började googla på dagis hämtare fick massor med träffar men ingen som berättade hur jag skulle göra. Sökte på kurser för dagis hämtare för sånt måste väl finnas, men det fanns ingen sådan kurs. Får väl klara det ändå tänkte jag har klarat av värre saker
Barnstol skulle nu monteras in i min bil. Det var lättare sakt än gjort, Kamprad var är du när du som bäst behövs. Inför genast en gör det själv barnstol så vi enkelt kan få in den i bilen. Efter en lång stund satt stolen på plats, nu var där bara plats för två i bilen, tur hustrun inte skulle med. Närmade mej dagiset med låg hastighet för man vet inte om något barn förirrat sig ut på vägen. Ta sig in på dagiset var ganska svårt det var lås och bommat på alla ställe, dessutom var det höga staket runt om huset. Skulle man hoppa över får man nog inkalla Stefan Holm. Väl inne i byggnaden gällde det att först hitta en fröken och presentera sig. När denna fröken var hittad började stora utfrågningen om vem jag var. Lugnt och metodiskt förklarade jag vem jag var och varför jag var där. Sen vidtog stora legitimationskontrollen för det var svårt övertyga fröken, funderade en stund på om säpo utbildat dagisfröknarna.
Men så kom Jacob och han kände så klart igen mej, tur var kanske det så jag kunde kvittera ut honom. Det är nu den stora cirkusen börjar. Först gäller det att hitta hans krok med kläder, den var tom då börjar den stora skattjakten på kläderna. Frågar fröken om hon vet vilka kläder hade när han kom, men hon visste inget, tur i varje fall hon vet hur man passar barn. Då fick jag försöka leta men vad fasiken letade jag efter det visste jag så klart inte. Frågade Jacob var hans kläder var och självklart pekade han mot väggen där alla barns kläder hängde, så där fick man ingen hjälp. Någon där uppe bland molnen måste hört mina tysta böner, för plötsligt står Jacob vid sin jacka som hänger på väggen. Men säg den glädje som varar, nu börjar jakten på skorna. Efter en kvart var ungen klar för att lämna dagiset och jag var klar för ålderdomshemmet. Tänkte tur jag fick med rätt unge hem.